Nickedockor nytt varumärke?
Vilken kunskap gillas på Lunds universitet? En berättigad fråga efter universitetes beslut om att studenter i Lund inte får blogga om politik och religion. Sydsvenskan, SvD och DN rapporterar om att ett avtal studenterna skriver under förbinder de sig att undvika sådana kontroversiella ämnen.
Får studenterna inte reflektera över samhällsfrågor? Ska de sitta med gapande munnar och bara tugga i sig det som förmedlas på föreläsningar och seminarier.? Vad är det universitetet egentligen är rädda för? Att studenter ska tänka själva och kommunicera med andra och utveckla sitt kritiska tänkande?
Är det därför de ska utrustas med munkavle?
Utan kritiskt tänkande inget kunskapande! Utan yttrandefrihet ingen demokrati! Vill Lunds universitet spotta ut nickedockor som inte deltar i samhällsdebatten, som inte ställer obehagliga frågor och som ställer sig vid sidan av samhällsutvecklingen?
Att begränsa friheten är inget bra varumärke för en institution som ska sätta kunskap i centrum.
I Sydsvenskan får vi veta att det gäller en liten grupp studenter som ska marknadsföra universitetet:
Läs även andra bloggares åsikter om Lunds universitet, övervakning, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, kunskap, demokrati, blogg, politik, samhälle
Får studenterna inte reflektera över samhällsfrågor? Ska de sitta med gapande munnar och bara tugga i sig det som förmedlas på föreläsningar och seminarier.? Vad är det universitetet egentligen är rädda för? Att studenter ska tänka själva och kommunicera med andra och utveckla sitt kritiska tänkande?
Är det därför de ska utrustas med munkavle?
Utan kritiskt tänkande inget kunskapande! Utan yttrandefrihet ingen demokrati! Vill Lunds universitet spotta ut nickedockor som inte deltar i samhällsdebatten, som inte ställer obehagliga frågor och som ställer sig vid sidan av samhällsutvecklingen?
Att begränsa friheten är inget bra varumärke för en institution som ska sätta kunskap i centrum.
I Sydsvenskan får vi veta att det gäller en liten grupp studenter som ska marknadsföra universitetet:
"Sedan november skriver tio studenter inom området service management i en blogg som drivs av institutionen.I det sammanhanget är det kanske mer berättigat att fråg vad som är politik och vad som inte är det. Går det att undvika politik?
– Jag kom på idén. Marknadsföringsgruppen för campus ville nå ut till nya studenter. Sociala medier ger användaren tillgång till en plats där all information är samlad. Hemsidor är lite passé. Ungdomar idag vill ha mer kött på benen om hur det verkligen är, säger Mathilda Brook Welin, en av studenterna som bloggar."
Läs även andra bloggares åsikter om Lunds universitet, övervakning, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, kunskap, demokrati, blogg, politik, samhälle
Skolan måste ge alla en trygg miljö.
Lärare nåste ha civilkurage nog att sätta ned foten och stoppa mobbning.
Det är helt oacceptabelt att elever inte känner sig trygga på sin skola. Här har skolledningen tillsammans med lärarna det viktigaste ansvaret.
Likabehandlingsplaner i all ära men de gör ingen nytta om vuxna inte kan eller vågar se att mobbing förekommer.
Min erfarenhet som lärare är att alltför många väljer att blunda. Lyft frågan, diskutera och dela erfarenhet i arbetslaget.. Ta dit en expert på området, lyssna på elevombudsmän, anlita organisationen Friends och ge lärarna redskap att se och vidta åtgärder.
Mobbning är allt för allvarligt för att inte tas på allvar.
uppdaterat 16:33
Så här tycker skolministern
Läs även andra bloggares åsikter om mobbning, skola, otrygghet, lärare, ansvar, psykologi, samhälle
Det är helt oacceptabelt att elever inte känner sig trygga på sin skola. Här har skolledningen tillsammans med lärarna det viktigaste ansvaret.
Likabehandlingsplaner i all ära men de gör ingen nytta om vuxna inte kan eller vågar se att mobbing förekommer.
Min erfarenhet som lärare är att alltför många väljer att blunda. Lyft frågan, diskutera och dela erfarenhet i arbetslaget.. Ta dit en expert på området, lyssna på elevombudsmän, anlita organisationen Friends och ge lärarna redskap att se och vidta åtgärder.
Mobbning är allt för allvarligt för att inte tas på allvar.
uppdaterat 16:33
Så här tycker skolministern
Läs även andra bloggares åsikter om mobbning, skola, otrygghet, lärare, ansvar, psykologi, samhälle
Kunskap handlar om innehåll och pedagogik inte kosmetiska reformer.
"Kunskapsskolan står på spel" skriver PJ Anders Linder på ledarplats i SvD.
Men snälla PJ Anders Linder nu är Du allt ute och cyklar. Ett riktigt lågvattenmärke och en klart profolkpartistiskt inlägg utan förankring i den verklighet som är skolans.
Enligt PJ Anders Linder hänger skolans kunskapsförmedlande roll på läxor, betyg och ordningsregler med tillägget att vissa elever inte behöver grundläggande kunskaper i engelska, matematik och svenska. Kunskaper som arbetsgivarna efterfrågar hos alla anställda. PJ Anders Linder visar utomordentligt dålig insikt i skolans vardag och okunskap om vad som befrämjar kunskap. Kunskapsskolan är inte i första hand avhängigt kosmetiska reformer som nya betygssteg och ordningsregler.
Debatten om skolan måste fokuseras på innehåll och metodik.
Det är några av de frågor skoldebatten borde handla om.
Skolan är för viktig för att bli ett slagträd i blockpolitiken inför valet. Tidigare skolreformer har alltid varit noga med att skaffa ett brett parlamentariskt underlag för att hitta bästa framgångsväg och hålla längre än en valperiod.
Ett postscriptum
En professionell lärare har inga problem att motivera sina elever att läsa läxor, att visa hänsyn och inte uppträda störande. För det behövs inget reformpaket. Fler betygssteg i gymnasieskolan är däremot en välkommen nyordning. Dagens system med tre betygssteg upplevs som orättvist av eleverna i gymnasieskolan då kunskapsskillnaderna på G och VG-nivå är alltför stora.
Skolan måste också bli bättre på att upptäcka och förebygga mobbning.
Glöm inte att kunskap i första hand handlar om innehåll och metod inte kosmetiska reformer!
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Skolpolitik, kunskap. kunskapsskolan, pedagogik, metodik, politik, samhälle
i
Men snälla PJ Anders Linder nu är Du allt ute och cyklar. Ett riktigt lågvattenmärke och en klart profolkpartistiskt inlägg utan förankring i den verklighet som är skolans.
Enligt PJ Anders Linder hänger skolans kunskapsförmedlande roll på läxor, betyg och ordningsregler med tillägget att vissa elever inte behöver grundläggande kunskaper i engelska, matematik och svenska. Kunskaper som arbetsgivarna efterfrågar hos alla anställda. PJ Anders Linder visar utomordentligt dålig insikt i skolans vardag och okunskap om vad som befrämjar kunskap. Kunskapsskolan är inte i första hand avhängigt kosmetiska reformer som nya betygssteg och ordningsregler.
Debatten om skolan måste fokuseras på innehåll och metodik.
- Vilka kunskaper och färdigheter är viktiga för att ge Sverige en tätplats som kunskapsnation?
- Vilka förmågor behövs för att kunna bidra till samhällsutvecklingen och leva ett rikt och meningsfullt liv?
- Hur stöttar man bäst alla elever så att de kan utvecklas maximalt och i egen takt?
- Hur skapas lust till lärande?
- Hur utvecklas bäst den pedagogiska kompetensen hos lärare som ska vara ledsagare åt unga människor in i framtidens samhälle?
- Vilka resurser måste ställas till lärarnas och skolans förfogande för att vi ska få den bästa av skolor?
Det är några av de frågor skoldebatten borde handla om.
Skolan är för viktig för att bli ett slagträd i blockpolitiken inför valet. Tidigare skolreformer har alltid varit noga med att skaffa ett brett parlamentariskt underlag för att hitta bästa framgångsväg och hålla längre än en valperiod.
Ett postscriptum
En professionell lärare har inga problem att motivera sina elever att läsa läxor, att visa hänsyn och inte uppträda störande. För det behövs inget reformpaket. Fler betygssteg i gymnasieskolan är däremot en välkommen nyordning. Dagens system med tre betygssteg upplevs som orättvist av eleverna i gymnasieskolan då kunskapsskillnaderna på G och VG-nivå är alltför stora.
Skolan måste också bli bättre på att upptäcka och förebygga mobbning.
Glöm inte att kunskap i första hand handlar om innehåll och metod inte kosmetiska reformer!
Deinde scriptum
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Skolpolitik, kunskap. kunskapsskolan, pedagogik, metodik, politik, samhälle
i
Tummen upp!
Bra Björklund. Lärare ska ha behörighet det tydliggörs i den nya skollagen. Jag minns den gången i början av min lärarbana då rektor ville att jag skulle undervisa yrkeselever i svenska.
Jag håller helt med Jan Björklund när han säger:
Stynd bara att inget beslut om lärarlegitimation togs.
Tidigare inlägg: KLass 9A och pygmalioneffekten
Läs även andra bloggares åsikter om skola, lärare, behörighet, skolpolitik, Jan, Björklund, skollag, Samhälle
- Men, sa jag, det har jag inte behörighet till. Det klarar du bra blev svaret.. Du menar väl inte att det räcker att läsa Expressen och Aftonbladet för att få undervisa i samhällskunskap blev min följdfråga? Jovisst ,fräste rektor.
Jag håller helt med Jan Björklund när han säger:
-"Ingen av oss vill bli opererade av en obehörig läkare. Våra elever ska inte undervisas av obehöriga lärare. (DN)
Stynd bara att inget beslut om lärarlegitimation togs.
Tidigare inlägg: KLass 9A och pygmalioneffekten
Läs även andra bloggares åsikter om skola, lärare, behörighet, skolpolitik, Jan, Björklund, skollag, Samhälle
Gallring som självuppfyllande profetior?
Haninge kommun har fått gehör i länsrätten för att kunna sortera barn redan i första klass. I Haninge kommun infördes 2008 en tregradig betygsskala redan i första klass för att skilja de som "riskerar att inte nå målen" från de som "når målen" och de som "når målen på ett självständigt sätt". Nu har länsrätten gett grönt ljus för att införa samma omdömen på sexåringar i förskoleklasser.
Hur kommer barnen och inte minst förskolelärarna och lärarna att påverkas? Hur reagerar barnen på att få veta att "Du är okey" men "Du är extra mycket okey" men "Du är inte okey". Hur kommer lärarna att förhålla sig till barnen?
Roberth Rosenthal visade på sextiotalet med ett berömt experiment hur starkt vi påverkas av våra egna förväntningar. Barnen i första klass genomgick ett intelligenstest och lärarna fick sedan veta att vissa elever skulle göra stora framsteg under läsåret. De utpekade eleverna hade av forskarna plockats ut slumpvis. Senare under läsåret testades eleverna flera gånger av forskarna. De elever som lärarna trodde skulle bli duktigare blev också det. Dessutom upplevde lärarna de eleverna som gladare, mer välanpassade och mer intresserade än övriga. Andra elever som också gjort framsteg-fast lärarna inte fått veta något om dem- upplevdes mindre positivt.
Resultatet var en effekt av lärarnas positiva förväntingar som visade sig inte bara i ord utan också i kroppsspråk som blickar, miner och leenden vilket påverkade de utvalda eleverna att prestera bättre.
Risken med tidiga skriftliga betygsliknande omdömen är att de får samma effekt som i Rosenthals experiment, blir självförstärkande.
Intressant?
Bloggat: Alliansfritt Sverige, Christermagister, Veronica Palm
Läs även andra bloggares åsikter om Omdömen, betyg, förskolebarn, Haninge, Rosenthaleffekten, självuppfyllande profetia ,alliansen, skola, skolpolitik, samhälle
Hur kommer barnen och inte minst förskolelärarna och lärarna att påverkas? Hur reagerar barnen på att få veta att "Du är okey" men "Du är extra mycket okey" men "Du är inte okey". Hur kommer lärarna att förhålla sig till barnen?
Roberth Rosenthal visade på sextiotalet med ett berömt experiment hur starkt vi påverkas av våra egna förväntningar. Barnen i första klass genomgick ett intelligenstest och lärarna fick sedan veta att vissa elever skulle göra stora framsteg under läsåret. De utpekade eleverna hade av forskarna plockats ut slumpvis. Senare under läsåret testades eleverna flera gånger av forskarna. De elever som lärarna trodde skulle bli duktigare blev också det. Dessutom upplevde lärarna de eleverna som gladare, mer välanpassade och mer intresserade än övriga. Andra elever som också gjort framsteg-fast lärarna inte fått veta något om dem- upplevdes mindre positivt.
Resultatet var en effekt av lärarnas positiva förväntingar som visade sig inte bara i ord utan också i kroppsspråk som blickar, miner och leenden vilket påverkade de utvalda eleverna att prestera bättre.
Risken med tidiga skriftliga betygsliknande omdömen är att de får samma effekt som i Rosenthals experiment, blir självförstärkande.
Intressant?
Bloggat: Alliansfritt Sverige, Christermagister, Veronica Palm
Läs även andra bloggares åsikter om Omdömen, betyg, förskolebarn, Haninge, Rosenthaleffekten, självuppfyllande profetia ,alliansen, skola, skolpolitik, samhälle
En skola för alla?
Vilken rusning det kommer att bli till "rätt "arbetslag om Trelleborgs lönemodell går igenom. "Rätt" arbetslag är det vars lärare undervisar studiemotiverade och högpresterande elever. Grattis till mitt gamla arbetslag om nu samma lönemodell införs i min hemkommun. Jag har nästan fyra decennier som heltidsarbetande lärare på gymnasieskolan bakom mig. De sista tio åren tillhörde jag "naturvetarlaget". Vi hade hela eller nästan hela vår tjänst i naturvetarklasser, ett av gymnasieskolans svårare program med högmotiverade, studievana elever med klara mål när det gäller kommande yrkesval. I den miljön handlar det om att skapa förutsättningar för så många elever som möjligt att nå de högre betygen samtidigt som alla ska få en chans att utvecklas i sin egen takt.
Mina kollegor i andra ändan av korridoren hade ett helt annat jobb. Att undervisa och handleda på program där de finns många elever med dåliga baskunskaper med sig i bagaget från grundskolan ställer helt andra krav på läraren. Här gäller det att bygga upp självförtroende och skapa lust till lärande. Mycket kraft läggs på att få elever att överhuvudtaget komma till skolan. Ska inte det arbetet mätas och värdesättas i Trelleborg?
Ett Godkänt betyg kan under vissa omständigheter kräva minst lika stor ansträngning som Ett Väl Godkänt eller ett Mycket Väl Godkänt betyg.
Varför inte kontakta partikollegorna i Jönköping som tillsammans med lärarfacken tagit fram ett säkrare verktyg att mäta lärarskicklig
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om skola, lärarskicklighet, lärare, lärarlöner betyg, lönesättning, politik, samhälle
Mina kollegor i andra ändan av korridoren hade ett helt annat jobb. Att undervisa och handleda på program där de finns många elever med dåliga baskunskaper med sig i bagaget från grundskolan ställer helt andra krav på läraren. Här gäller det att bygga upp självförtroende och skapa lust till lärande. Mycket kraft läggs på att få elever att överhuvudtaget komma till skolan. Ska inte det arbetet mätas och värdesättas i Trelleborg?
Ett Godkänt betyg kan under vissa omständigheter kräva minst lika stor ansträngning som Ett Väl Godkänt eller ett Mycket Väl Godkänt betyg.
Varför inte kontakta partikollegorna i Jönköping som tillsammans med lärarfacken tagit fram ett säkrare verktyg att mäta lärarskicklig
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om skola, lärarskicklighet, lärare, lärarlöner betyg, lönesättning, politik, samhälle
Eleverna i kläm när kommunerna skär ned.
-"Landets elever börjar skolan. Samtidigt tvingas lärare, fritidspersonal och elevassistenter sluta." (AB)
Det är ett faktum i många kommuner efter vårens varsel. Finanskrisen har slagit hårt mot kommunerna då arbetslösheten ökat med minskades skatteinkomster och ökat sociahjäpsberoende som följd. Först nyligen andades regeringen om stöd något som kommunförbundet länge vädjat om. Läsåret börjar med glesare lärarbesättning och för de som är kvar mer att göra.
I Jönköping kan om skräckscenariet inträffar 200 tjänster inom barn- och skolomsorgen försvinna. En grundskola föreslås läggas ned och gymnasielärarna förväntas undervisa fler timmar än tidigare. Hur ska de lärare som berörs orka? Redan idag tyngs många av att allt fler uppgifter lagts in i arbetstidschemat. Det är barnen och ungdomarna som får betala krisen i form av sänkt kvalitet på utbildningen och sämre stöd och trygghet för de mest utsatta eleverna.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, varsel, nedskärningar, politik, samhälle, iGer ökad kontroll rättvisare betyg?
Igår rapporterades om betygsinflation på gymnasieskolan. Andelen elever med högsta möjliga avgångsbetyg har ökat med 170 procent bara från 2000 till 2007 utan att resultaten enligt internationella jämförelser blivit bättre. Friskolorna lockar elever med höga betyg och den kommunala skolan hänger på.
Jan Björklunds moteld är att öka kontrollen. 10 procent av de nationella proven ska rättas centralt. De skolor vars betygssättning avviker för mycket från resultaten på de nationela proven ska straffas. Känner Björklund inte till att redan idag skickas en viss andel av narionella prov för att granskas centralt och att kontroll sker där nationella provresultat jämförs med betygssättning ?
Betyg ska inte heller baseras endast på resultatet vid nationellt prov. Alla ämnen har dessutom inte centrala prov. Hur ska prestationerna i exempelvis samhällskunskap kunna jämföras med resultaten på ett nationellt prov i svenska eller matematik? Betyg i olika ämnen överensstämmer ofta men är inte alltid en absolut sanning
Natur-, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämne har olika traditioner vad det gäller kunskaps- och vetenskapssyn. Är det meningen att en positivistisk och naturvetenskalig kunskaps-och vetenskapssyn ska genomsyra hela skolan?
Att sätta betyg är ett grannlaga arbete. Det krävs utbildning, erarenhet och samarbete kollegor och skolor emellan.
Om syftet är att möjliggöra att olika skolors betygssättning blir jämförbara och att betygen utgår från uppsatta mål måste tid ges åt lärarna att kontinuerligt diskutera kunskpassyn, lärande och didaktik. Något som jag utgår ifrån redan idag sker på de flesta skolor.
Hur man än vänder och vrider på det blir betygen aldrig helt rättvisa. Livet är inte rättvist ej heller skolan eller betygen. Skolans viktigaste uppgift borde vara att skapa lust att lära, att synliggöra och ge förursättningar för alla elever att utvecklas i sin takt. Inte att mäta varje steg eleven tar i sitt lärande.
Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som skrivit debattartikeln i DN om betygsinflation föreslår :
Bloggat: Morgans blogg, Nytt läsår, nya förhoppningar?(om studier på högskolan)
Media: AB, Elever lockas med för höga betyg, DN, Gymnasieskolor som sätter för höga betyg ska straffas, DN, Ilusorisk rättvisa, SvD, En studentmössa full av betygsinflation SvD, Björklund: Ökad kontroll ska stoppa betygsinflationen Läs även andra bloggares åsikter om betyg, betygsinflation, friskola, kommunal skola, skolpolitik, skola, Jan Björklund, nationella prov, samhälle, i
Jan Björklunds moteld är att öka kontrollen. 10 procent av de nationella proven ska rättas centralt. De skolor vars betygssättning avviker för mycket från resultaten på de nationela proven ska straffas. Känner Björklund inte till att redan idag skickas en viss andel av narionella prov för att granskas centralt och att kontroll sker där nationella provresultat jämförs med betygssättning ?
Betyg ska inte heller baseras endast på resultatet vid nationellt prov. Alla ämnen har dessutom inte centrala prov. Hur ska prestationerna i exempelvis samhällskunskap kunna jämföras med resultaten på ett nationellt prov i svenska eller matematik? Betyg i olika ämnen överensstämmer ofta men är inte alltid en absolut sanning
Natur-, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämne har olika traditioner vad det gäller kunskaps- och vetenskapssyn. Är det meningen att en positivistisk och naturvetenskalig kunskaps-och vetenskapssyn ska genomsyra hela skolan?
-DN frågar om det är en hårt centralstyrd skola vi vill ha? Är de sådana byråkratiskt fjättrade lärare som får undervisningen att lyfta? Och skulle det ens bli särskilt rättvist?
Att sätta betyg är ett grannlaga arbete. Det krävs utbildning, erarenhet och samarbete kollegor och skolor emellan.
Om syftet är att möjliggöra att olika skolors betygssättning blir jämförbara och att betygen utgår från uppsatta mål måste tid ges åt lärarna att kontinuerligt diskutera kunskpassyn, lärande och didaktik. Något som jag utgår ifrån redan idag sker på de flesta skolor.
Hur man än vänder och vrider på det blir betygen aldrig helt rättvisa. Livet är inte rättvist ej heller skolan eller betygen. Skolans viktigaste uppgift borde vara att skapa lust att lära, att synliggöra och ge förursättningar för alla elever att utvecklas i sin takt. Inte att mäta varje steg eleven tar i sitt lärande.
Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som skrivit debattartikeln i DN om betygsinflation föreslår :
Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.
Bloggat: Morgans blogg, Nytt läsår, nya förhoppningar?(om studier på högskolan)
Media: AB, Elever lockas med för höga betyg, DN, Gymnasieskolor som sätter för höga betyg ska straffas, DN, Ilusorisk rättvisa, SvD, En studentmössa full av betygsinflation SvD, Björklund: Ökad kontroll ska stoppa betygsinflationen Läs även andra bloggares åsikter om betyg, betygsinflation, friskola, kommunal skola, skolpolitik, skola, Jan Björklund, nationella prov, samhälle, i
Betygsinflation inte förbehållet friskolan.
-"Är slutbetygen i svenska gymnasieskolor rättvisa? Det kan vara så att friskolor sätter för höga betyg för att locka till sig fler elever, skriver forskare." (GP)
Att sätta betyg är ett grannlaga arbete. Det krävs utbildning, erfarenhet och samarbete kollegor och skolor emellan.. Friskolorna har färre behöriga lärare och är mindre enheter varför det ofta endast finns en lärare i varje ämne. Konkurrens, bristande utbildning och svårigheter att jämföra med ämneskollegor kan då påverka beygssättningen negativt.
Min erfarenhet som lärare på en gymnasiekola i södra Sverige under mer än tre decennier är att trycket från både elever och föräldrar har ökat markant de senaste åren samtidigt som konkurrensen mellan skolorna hårdnat Andelen elever med högsta möjliga avgångsbetyg har ökat med 170 procent bara från 2000 till 2007. Betygsinflationen är en realitet även i den kommunala skolan. Vi har inte längre skolsystem med jämförbara gymnasiebetyg.
På vissa skolor är det dessutom mer eller mindre förbjudet att sätta ett icke Godkänt betyg. Ett IG ska kommuniceras i tid för att handlingsplan och åt gärdsplan ska kunna arbetas fram i samarbete med berörd elev. Om åtgärds- och handlingsprogram inte ger resultat kan kursen förlängas om särskilda skäl finns. I praktiken beviljas förlängning även vid betygen G eller VG. Finns inte särskilda skäl handlar det om otillbörlig konkurrens.
Bloggat: Svensson ,
Läs även andra bloggares åsikter om betyg, betygsinflation, friskola, kommunal skola, skolpolitik, skola, samhälle, i
Sätt eleverna i centrum.
Carin Jämtins debattartikel i DN om att det inte är okey att göra privat vinst av skattebetalarnas pengar har skapat debatt.
Det är bra att skiljelinjen mellan olika människo-och samhällssyn klargörs .
Att moderaterna driver tesen att allt som är privat är bäst vet vi. Den största gymnasieskolan i Täby, en moderatstyrd kommun såldes ut till reapris till en rektor tillika moderat. Vare sig elever eller lärare tyckte att det var en bra idé ändå skulle överflyttningen av kommunalt kapital genomföras. Kammarrätten röt till.
Privat skola som drivs med vinst är enligt den borgerliga dogmen alltid bättre än en icke vinstdriven kommunal skola.
Hur verksamheten bedrivs blir med ett sådant resonemang ointressant trots att vetenskapliga undersökningar pekar på motsatsen. Det är lärartätheten, lärarnas pedagogiska kompetens samt de förutsättningar som ges i form av gruppstorlek och elevvård som är avgörander för elevernas resultat. Minskad lärartäthet och sämre hjälpmedel i form av pedagogiskt material ger högre vinst men sämre villkor för eleverna. Det är pedgogik, didaktik och villkor för verksamheten som borde diskuteras. Det är eleverna och alla elevers möjligheter att få en bra skolgång som ska sättas i centrum. Om verksamheten genererar vinst eller inte är underordnat hur den vinsten används. Självklart borde vinsten plöjas ned i verksamheten inte stoppas i privata fickor.
Tron på att allt som drivs i privat vinstsyfte blir bäst har lett till att apoteken privatiseras. Privatpersoner kan göra vinst att medicinerna blir dyrare och servicen sämre är av underordnad betydelse. Vi vet hur det gått med elpriserna och hur det är med tidspassningen på vissa järnvägslinjer.
Vilken sorts samhälle vi vill leva i avgör vem vi väljer att lägga vår röst på vid valet 2010.
I krisens spår har kommunerna fått ekonomiska problem som lett till nedskärningar av skol-och barnomsorgen.
Att i det läget lyfta fram friskolor som föredömen och räddare i nöden är osmakligt och klart oetiskt. Att försämra villkoren för den kommunala skolan för att ge utrymme för friskolor som tidigare haft svårt att etablera sig kommer att stå sig dyrt för de som drabbas. Eleverna.
Åsa Linderborgs artikel i Aftonbladet ger ytterligare en dimension till debatten om skolan:
Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolpolitik, privatskolor, kommunala skolor, vinstintresse, pedagogik, ungdomsarbetslösheten, politik, samhälle
Det är bra att skiljelinjen mellan olika människo-och samhällssyn klargörs .
Att moderaterna driver tesen att allt som är privat är bäst vet vi. Den största gymnasieskolan i Täby, en moderatstyrd kommun såldes ut till reapris till en rektor tillika moderat. Vare sig elever eller lärare tyckte att det var en bra idé ändå skulle överflyttningen av kommunalt kapital genomföras. Kammarrätten röt till.
Privat skola som drivs med vinst är enligt den borgerliga dogmen alltid bättre än en icke vinstdriven kommunal skola.
Hur verksamheten bedrivs blir med ett sådant resonemang ointressant trots att vetenskapliga undersökningar pekar på motsatsen. Det är lärartätheten, lärarnas pedagogiska kompetens samt de förutsättningar som ges i form av gruppstorlek och elevvård som är avgörander för elevernas resultat. Minskad lärartäthet och sämre hjälpmedel i form av pedagogiskt material ger högre vinst men sämre villkor för eleverna. Det är pedgogik, didaktik och villkor för verksamheten som borde diskuteras. Det är eleverna och alla elevers möjligheter att få en bra skolgång som ska sättas i centrum. Om verksamheten genererar vinst eller inte är underordnat hur den vinsten används. Självklart borde vinsten plöjas ned i verksamheten inte stoppas i privata fickor.
Tron på att allt som drivs i privat vinstsyfte blir bäst har lett till att apoteken privatiseras. Privatpersoner kan göra vinst att medicinerna blir dyrare och servicen sämre är av underordnad betydelse. Vi vet hur det gått med elpriserna och hur det är med tidspassningen på vissa järnvägslinjer.
Vilken sorts samhälle vi vill leva i avgör vem vi väljer att lägga vår röst på vid valet 2010.
I krisens spår har kommunerna fått ekonomiska problem som lett till nedskärningar av skol-och barnomsorgen.
Att i det läget lyfta fram friskolor som föredömen och räddare i nöden är osmakligt och klart oetiskt. Att försämra villkoren för den kommunala skolan för att ge utrymme för friskolor som tidigare haft svårt att etablera sig kommer att stå sig dyrt för de som drabbas. Eleverna.
Åsa Linderborgs artikel i Aftonbladet ger ytterligare en dimension till debatten om skolan:
-"Man kan tycka olika om den repressiva tanke som besjälar regeringens utsorterande skolpolitik, men faktum är att det inte längre räcker med att sköta sig i skolan för att få ett jobb. Vi har redan nu en generation unga som klarat plugget med bra betyg men ändå inte får arbete, och snart utexamineras en till."
Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolpolitik, privatskolor, kommunala skolor, vinstintresse, pedagogik, ungdomsarbetslösheten, politik, samhälle
Skolor på olika villkor.
Friskolorna har spätt på den ojämlikhet som finns mellan olika skolor. En ojämlikhet som har sin grund i boendesegregationen.
Ett faktum som många glömmer är att friskolorna finansieras med skatte medel. Vinsterna däremot stoppas i privata intressenters fickor. Carin Jämtin skriver i en debattartikel i DN att:
I Jönköpings kommun har alliansens skolpolitiker fått det här om bakfoten milt uttryckt.
I Jönköping vill Peter Jutterström (m) , ordf i gymnasienämnden försämra villkoren för gymnasielärarna. Detta för att uppnå likvärdiga villkor med de lärare som undervisar på friskolorna i staden enligt en artikel i Jönköpingsposten. Jag blev både ledsen och förbannad när jag läste artikeln. Där fanns påståenden om kommunens lärare som saknade grund. Lärarnas tid med eleverna, undervisningstiden skulle ökas från påstådda 14,5 timma till 20 timmar. Samtidigt uppgavs att förutom förberedelser av lektioner satt lärarna i sammanträden. Varifrån journalisten fått de uppgifterna förstår jag inte.
Min tjänst förra läsåret omfattades av :
Friskolorna har fått mycket få sökande i Jönköping medan tillströmningen till de kommunala gymnasieskolorna ökat. Är det det som är problemet för Jutterström och hans partikollegor? Försämra vilkoren för de kommunala skolorna för att ge utrymme för fler friskolor? För hur ska en kommun kunna rekrytera lärare om villkoren försämras än mer?
Är Jutterströms utspel helt enkelt ett sätt att dölja de nedskärningar i skol- och barnomsorgsverksamheten som kommunen beslutat om efter sveket från partikollegorna i regeringen.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolpolitik, friskolor, arbetsmiljö, Carin Jämtin,Jönköpings kommun,Jönköpingsposten Intressant?
Ett faktum som många glömmer är att friskolorna finansieras med skatte medel. Vinsterna däremot stoppas i privata intressenters fickor. Carin Jämtin skriver i en debattartikel i DN att:
-"År 2007 fick aktieägarna i friskolorna i Stockholms län 39,6 miljoner kronor i utdelning, enligt en sammanställning av SVT:s Rapport. I hela Sverige var utdelningen 84 miljoner kronor. Själva vinsterna var ännu större. Samtidigt slutade mer än var tionde elev nian utan att ha behörighet till gymnasiet." [...]Det borde vara ett högst rimligt krav att friskolorna har samma villkor som de kommunala. Att så inte är fallet har flera kommuner fått erfara då en friskola lagts ned. I det läget är det kommunens skyldighet att ta emot eleverna."vinster som kan göras ska i stället användas till att finansiera höjd kvalitet, såsom bättre mat för äldre eller utökad stödundervisning i skolan, eller på annat sätt komma skattebetalarna till godo."
I Jönköpings kommun har alliansens skolpolitiker fått det här om bakfoten milt uttryckt.
I Jönköping vill Peter Jutterström (m) , ordf i gymnasienämnden försämra villkoren för gymnasielärarna. Detta för att uppnå likvärdiga villkor med de lärare som undervisar på friskolorna i staden enligt en artikel i Jönköpingsposten. Jag blev både ledsen och förbannad när jag läste artikeln. Där fanns påståenden om kommunens lärare som saknade grund. Lärarnas tid med eleverna, undervisningstiden skulle ökas från påstådda 14,5 timma till 20 timmar. Samtidigt uppgavs att förutom förberedelser av lektioner satt lärarna i sammanträden. Varifrån journalisten fått de uppgifterna förstår jag inte.
Min tjänst förra läsåret omfattades av :
På papperet 45 timmar för att tjäna in loven men i praktiken betydligt fler timmar, ett jobb som jag personligen stormtrivts med men som med åren blivit allt tuffare då allt fler uppgifter tillkommit. Ett faktum är att det inte är många lärare som orkar arbeta heltid fram till pension. Många äldre lärare finansierar själva en lägre tjänst och arbetar 75-80% för att orka med att upprätthålla kvaliteten på jobbet. Några är deltidssjukskrivna. Är det så Jutterström fått fram snittsiffran på 14,5,timmars undervisningstid. Jutterström lever kvar i den tid då en gymnasielärare i sin tjänst hade 21 40-minuterslektioner, för och efterarbete och inte så mycket mer?
- 17 timmars undervisning i helklass, för ocoh efterarbete av lektioner, bedömning av prov och uppgifter för sex olika klasser,
- handledning av två projektarbetsgrupper om två timmar ,
- särskilda prövningar i psykologi,
- stödundervisning, elevsamtal
- ämnesansvar i psykologi, institutionsarbete i samhällskunskap och psykologi,
- konferenstid i i arbetslag och ämneslag ,
- förberedelse och deltagande i öppet hus,
- fortbildning,
- klassföreståndare i årskurs 1(klassråd 40 minuter, utvecklingssamtal , föräldrasamtal, stöd, klasskonferenser och elevvårdskonferenser, föräldramöten).
- Plus en mängd uppgifter som tidigare vaktmästare och kansli utförde.
Friskolorna har fått mycket få sökande i Jönköping medan tillströmningen till de kommunala gymnasieskolorna ökat. Är det det som är problemet för Jutterström och hans partikollegor? Försämra vilkoren för de kommunala skolorna för att ge utrymme för fler friskolor? För hur ska en kommun kunna rekrytera lärare om villkoren försämras än mer?
Är Jutterströms utspel helt enkelt ett sätt att dölja de nedskärningar i skol- och barnomsorgsverksamheten som kommunen beslutat om efter sveket från partikollegorna i regeringen.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolpolitik, friskolor, arbetsmiljö, Carin Jämtin,Jönköpings kommun,Jönköpingsposten Intressant?
I Björklunds skola gäller den smala vägen.
I Björklunds skola gäller det att välja rätt föräldrar, undvika sjukdom, välja rätt kamrater och välja rätt studieinriktning så tidigt som möjligt annars riskerar Du att sorteras bort. Sjukdom, problem i familjen, skoltrötthet kan få dig på fall så akta dig för sånt!
Det finns många orsaker bakom misslyckade gymnasiebetyg. Idag kan Du få en andra chans genom att läsa upp beyg på komvux. I den nya skollagen som presenteras idag ska den chansen tas bort.
Mina egna gymnasiebetyg var inte mycket att skryta med däremot är mina akademiska meriter det. Jag tog mig igenom gymnasiet med godkända betyg och toppade i några få ämnen. Det berodde inte på att jag hade svårt för studier eller tyckte att skolan var tråkig tvärt om. Jag orkade helt enkelt inte med att läsa läxorna. Jag var alltid trött. När jag väl satt mig att läsa var det så mycket jag förväntades göra hemma. Studieron fanns inte. När det senare visade sig att jag led av extremt dåliga järnvärden och det åtgärdades kom orken tillbaks. Gymnasiebetygen kunde jag inte gör något åt men min andra chans fick jag genom att man på den tiden kunde meritera sig akademiskt. Idag är de flesta kurser spärrade så den enda möjligheten att reparera misslyckade studier i gymnasieskolan är komvux. En chans många tagit och också lyckats med.
Denna andra chans ska nu tas bort. Det är vad Jan Björklund vill. Nationella prov långt ned på mellanstadiet, elitklasser för de duktiga och nu detta. Luktar det inte väl mycket elitism över de här förslagen. I Björklunds skola gäller det att hålla sig på mattan och framför allt på den smala vägen.Tar Du ett steg åt sidan eller två riskerar Du att sorteras bort. Ansvaret är ditt. några skyddsnät erbjuder samhället inte längre.
Förslaget till ny skollag presenterades under förmiddagen. Några av förslagen får tummen upp. Det gäller skolinsoektionens utökade möjligheter att ta tag i skolor som inte fungerar, att elevvården får en stärkts status och att elever med svårigheter har rätt att få stöd av skolan och att kraven på religiösa friskolor stärks. Arbetsro i skolan javisst!
Bloggat: Trotten, Svensson, Röda Malmö Jinge Christermagister
Mer i media:AB AB2 DN SvD Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Jan Björklund, Skolan, Komvux, Skyddsnät, Skolpolitik, Regeringen, Samhälle, Politik
Det finns många orsaker bakom misslyckade gymnasiebetyg. Idag kan Du få en andra chans genom att läsa upp beyg på komvux. I den nya skollagen som presenteras idag ska den chansen tas bort.
Mina egna gymnasiebetyg var inte mycket att skryta med däremot är mina akademiska meriter det. Jag tog mig igenom gymnasiet med godkända betyg och toppade i några få ämnen. Det berodde inte på att jag hade svårt för studier eller tyckte att skolan var tråkig tvärt om. Jag orkade helt enkelt inte med att läsa läxorna. Jag var alltid trött. När jag väl satt mig att läsa var det så mycket jag förväntades göra hemma. Studieron fanns inte. När det senare visade sig att jag led av extremt dåliga järnvärden och det åtgärdades kom orken tillbaks. Gymnasiebetygen kunde jag inte gör något åt men min andra chans fick jag genom att man på den tiden kunde meritera sig akademiskt. Idag är de flesta kurser spärrade så den enda möjligheten att reparera misslyckade studier i gymnasieskolan är komvux. En chans många tagit och också lyckats med.
Denna andra chans ska nu tas bort. Det är vad Jan Björklund vill. Nationella prov långt ned på mellanstadiet, elitklasser för de duktiga och nu detta. Luktar det inte väl mycket elitism över de här förslagen. I Björklunds skola gäller det att hålla sig på mattan och framför allt på den smala vägen.Tar Du ett steg åt sidan eller två riskerar Du att sorteras bort. Ansvaret är ditt. några skyddsnät erbjuder samhället inte längre.
Förslaget till ny skollag presenterades under förmiddagen. Några av förslagen får tummen upp. Det gäller skolinsoektionens utökade möjligheter att ta tag i skolor som inte fungerar, att elevvården får en stärkts status och att elever med svårigheter har rätt att få stöd av skolan och att kraven på religiösa friskolor stärks. Arbetsro i skolan javisst!
Bloggat: Trotten, Svensson, Röda Malmö Jinge Christermagister
Mer i media:AB AB2 DN SvD Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Jan Björklund, Skolan, Komvux, Skyddsnät, Skolpolitik, Regeringen, Samhälle, Politik
Björklund på krigsstigen
Jan Björklund fortsätter sin inslagna väg. Med pekpinnar, rotting och konfrontation ska rådande ordning upprätthållas. Reflektioner, orsaksanalysn dialog och kommunikation är instrument som tycks vara främmande för utbildningsministern.
Under mina 30 år i skolans värld är jag väl medveten om att konfrontation konserverar medan kommunikation och dialog öppnar dörrar. Konfliktforskningen är tydlig. Konflikter kan inte lösas men däremot hanteras på bra eller mindre bra sätt. Att få den ena parten att tappa ansiktet är definitivt inget bra sätt.
I går skrev Jan Björklund och Nyamko Sabuni om en kommande lagändring med syfter att tvinga, främst invandrarflickor, att delta i gymnastikundervisningen och delta i sex och samlevnadsundervisningen. Går det här förslaget igenom tas möjligheten till dialog och kommunikation med föräldrar och elever som berörs bort. Visst anser jag att alla bör delta i såväl gymnastik- som samlevnadsundervisning men vi kan inte tving någon mot deras övertygelse.
Min efarenhet är att det i de flesta fall går att kommunicera med föräldrar och föra en dialog med önskvärt resultat. Vi rnformerar om hur vi vill att det ska vara på vår skola och försöke överbrygga motsättningar för att komma fram till gemensamt beslut. Oftast handlar det om missförstånd som kan lösas den vägen.
Att konfrontera och starta krig genom lagstiftning kan få motsatt verkan. Följden kan bli att föräldrar i stället väljer en religös friskola.
Vad den egentliga orsaken är till Björklunds och Sabunis förslag är kan man endast spekulera.
Bloggat: Jinge, Svensson, Röda Malmö , Alliansfritt Sverige
Andra om: Jan Björklund, Nyamko Sabuni, Folkpartiet, , Rasism, Populism, Etik, Skolan, Lagar,invandrare, religion Politik
Media:DN EX SvD AB123
Under mina 30 år i skolans värld är jag väl medveten om att konfrontation konserverar medan kommunikation och dialog öppnar dörrar. Konfliktforskningen är tydlig. Konflikter kan inte lösas men däremot hanteras på bra eller mindre bra sätt. Att få den ena parten att tappa ansiktet är definitivt inget bra sätt.
I går skrev Jan Björklund och Nyamko Sabuni om en kommande lagändring med syfter att tvinga, främst invandrarflickor, att delta i gymnastikundervisningen och delta i sex och samlevnadsundervisningen. Går det här förslaget igenom tas möjligheten till dialog och kommunikation med föräldrar och elever som berörs bort. Visst anser jag att alla bör delta i såväl gymnastik- som samlevnadsundervisning men vi kan inte tving någon mot deras övertygelse.
Min efarenhet är att det i de flesta fall går att kommunicera med föräldrar och föra en dialog med önskvärt resultat. Vi rnformerar om hur vi vill att det ska vara på vår skola och försöke överbrygga motsättningar för att komma fram till gemensamt beslut. Oftast handlar det om missförstånd som kan lösas den vägen.
Att konfrontera och starta krig genom lagstiftning kan få motsatt verkan. Följden kan bli att föräldrar i stället väljer en religös friskola.
-" Med ökad segregation, sämre sexualundervisning och segregerad simskola, religiösa dogmer och annat. Kort sagt riskerar förslaget från Björklund och Sabuni att förvärra situationen för den lilla gruppen barn som det hela gäller."(Svensson)
Vad den egentliga orsaken är till Björklunds och Sabunis förslag är kan man endast spekulera.
Bloggat: Jinge, Svensson, Röda Malmö , Alliansfritt Sverige
Andra om: Jan Björklund, Nyamko Sabuni, Folkpartiet, , Rasism, Populism, Etik, Skolan, Lagar,invandrare, religion Politik
Media:DN EX SvD AB123
Arbetsro ett måste för alla i skolan.
Jan Björklund vill ge skolan möjlighet att vidta "disciplinära åtgärder "mot elever som stör undervisningen även i grundskolan.
Ja, varför inte? Om alla andra möjligheter uttömts och ett alternativ till den vanliga skolan finns. Arbetsro är ett måste för ALLA, även för den stökige eleven. Jag förutsätter att eleven i fråga fått och får stöd och hjälp och inte lämnas vind för våg.
Utan kunskap om bakgrunden till oron och det som vi andra uppfattar som störande är det svårt att agera professionellt. Skolan måste få resurser att se alla elever och stödja de som av olika anledningar inte klarar av sin skolgång. Ungdomarna är samhällets framtid och det gäller att arbeta förebyggande och ta väl vara på var och en. Om elever av olika skäl far illa och därför blir stökiga måste stöd sättas in. Att bara stänga av löser inte problemen
Idag dras resurser in från skolan och lärartätheten blir glesare samtidigt som elevvårdande personal är en lyxvara. Med växande arbetslöshet i finanskrisens spår lär fler unga uppträda stökigt på grund av inre oro. En oro som har sitt ursprung i familjens oro för framtiden. Avstängning eller varning botar inte den oron.
Andra om: Straff, Skolan, Lärare,Pedagogik Jan Björklund, Elevvård, Nedskärningar, Politik i
Ja, varför inte? Om alla andra möjligheter uttömts och ett alternativ till den vanliga skolan finns. Arbetsro är ett måste för ALLA, även för den stökige eleven. Jag förutsätter att eleven i fråga fått och får stöd och hjälp och inte lämnas vind för våg.
(AB)"Rektorn ska även kunna stänga av en bråkig grundskoleelev från ordinarie undervisning "om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero". Dock får avstängningen pågå som längst i en vecka och högst vid två tillfällen per kalenderhalvår, skriver SvD. Eleven har dessutom rätt att få kompensation för utebliven undervisning. "Stökighet har alltid en orsak.
Utan kunskap om bakgrunden till oron och det som vi andra uppfattar som störande är det svårt att agera professionellt. Skolan måste få resurser att se alla elever och stödja de som av olika anledningar inte klarar av sin skolgång. Ungdomarna är samhällets framtid och det gäller att arbeta förebyggande och ta väl vara på var och en. Om elever av olika skäl far illa och därför blir stökiga måste stöd sättas in. Att bara stänga av löser inte problemen
Idag dras resurser in från skolan och lärartätheten blir glesare samtidigt som elevvårdande personal är en lyxvara. Med växande arbetslöshet i finanskrisens spår lär fler unga uppträda stökigt på grund av inre oro. En oro som har sitt ursprung i familjens oro för framtiden. Avstängning eller varning botar inte den oron.
Andra om: Straff, Skolan, Lärare,Pedagogik Jan Björklund, Elevvård, Nedskärningar, Politik i
Var ska tiden tas?
Tre terminssystem och kortare sommarlov föreslås av en arbetsgrupp inom centerpartiet.
"10 veckors sommarlov" anses vara för långt och fler undervisningstimmar kan läggas ut är förslaget.
Nu undrar jag varifrån den gruppen har hämtat uppgiften om att sommarlovet är 10 veckor långt? Lärarnas ledighet på sommaren är 7 veckor långt på såväl gymnasie- som grundskolan. Arbetsveckan under terminstid är 45 timmar, +5 timmar per vecka för att arbeta in loven. Lärare har precis som andra yrkesgrupper lagstadgad rätt till semester.
Rent matematiskt förstår jag inte hur c-gruppen har tänkt att sy ihop sitt förslag såvida inte vissa arbetsuppgifter plockas bort.
Några exempel på arbetsuppgifter som ligger utanför lektionstid :
Faktum är att lärare inte arbetar för lite utan tvärt om. Många tyngs av arbetsbördan och ett fåtal orkar jobba full tid fram till pensioneringen.
Ett bättre sätt att öka kvalitén på undervisningen är att minska de stora undervisningsgrupperna och därmed ge varje elev mer lärartid under lektionstid.
Media: SvD SvD2 SvD3 AB
Läs även andra bloggares åsikter om skola, sommarlov, terminssystem, arbetstid, lärare, politik, utbildningspolitik, samhälle,
Pingat på intressant
"10 veckors sommarlov" anses vara för långt och fler undervisningstimmar kan läggas ut är förslaget.
Nu undrar jag varifrån den gruppen har hämtat uppgiften om att sommarlovet är 10 veckor långt? Lärarnas ledighet på sommaren är 7 veckor långt på såväl gymnasie- som grundskolan. Arbetsveckan under terminstid är 45 timmar, +5 timmar per vecka för att arbeta in loven. Lärare har precis som andra yrkesgrupper lagstadgad rätt till semester.
Rent matematiskt förstår jag inte hur c-gruppen har tänkt att sy ihop sitt förslag såvida inte vissa arbetsuppgifter plockas bort.
Några exempel på arbetsuppgifter som ligger utanför lektionstid :
- Förberedelser och efterarbete av lektioner
- Bedömning av prov och elevarbeten
- Handlingsplaner och åtgärdsprogram för att nå G-mål.
- Stödundervisning
- Utvecklingssamtal två gånger per läsår
- Konferenstid med arbets- och ämneslag
- Särskilda prövningar
- Institutionsarbete och ämnesansvar
- Klassföreståndare
- Klasskonferenser och elevvårdskonferenser
- Elev- och föräldrasamtal
- Kompetensutveckling
- Marknadsföring (öppet hus och utbildningsmässa)
Faktum är att lärare inte arbetar för lite utan tvärt om. Många tyngs av arbetsbördan och ett fåtal orkar jobba full tid fram till pensioneringen.
Ett bättre sätt att öka kvalitén på undervisningen är att minska de stora undervisningsgrupperna och därmed ge varje elev mer lärartid under lektionstid.
Media: SvD SvD2 SvD3 AB
Läs även andra bloggares åsikter om skola, sommarlov, terminssystem, arbetstid, lärare, politik, utbildningspolitik, samhälle,
Pingat på intressant
Skolan redan drabbad och nu blir det värre.
Nu drabbar den ekonomiska krisen skolan.
Igår rapporterade Aftonbladet om att många kommuner vill följa i Metalls spår och frysa lönerna för kommunanställda. Idag rapporteras om väntad stor övertalighet bland landets lärare. Över 1000 lärare har redan i februari varslats och 300 har mist jobbet. En orsak är sviktande elevunderlag en annan den ekonomiska krisen. Det är först i april/maj skolorna har ett säkert tjänsteunderlag för nästa år. Oron ute på skolorna är stor. Hur ska det gå om kommunen börjar spara på skolan? Större elevgrupper, mindre anslag till läromedel, snålare fortbildning, sämre tillgång till elevvårdande resurser och sänkt kvalitet på undervisningen är det vad som väntar?
Faktum är att 90-talets nedskärningar drabbade skolorna hårt samtidigt som kommunaliseringen enligt många skapade sämre arbetsvillkor för lärarna. Nyligen presenterades en undersökning som visade att lärarna tillhör de grupper som har sämst psykosocial arbetsmiljö. Många lider av stressymtom och allt färre orkar jobba med full tjänst under de sista yrkesverksamma åren.
Hur påverkas arbetsmiljön för elever och personal?
Varsel och besparingar medför färre lärare och större undervisningsgrupper. I dag ligger den övre gränsen för en elevgrupp på 32-33 elever i gymnasieskolan. De elever som drabbas när grupperna blir större är de som redan har problem. I arbetslöshetens spår drabbas ofta barnen extra hårt. Blir skolan nästa krisbransch förvärras situationen för alla de barn som behöver en trygg skolmiljö med större grupper , sämre stöd och färre vuxna som ser dem.Vad händer barnen och ungdomarna , när hela deras värld krakelerar? Finns det någon som funderar på vad en misslyckad skolgång kostar samhället eller vad den kostar individen?
Hur kommunerna löser minskat skatteunderlag i krisens spår varierar.
Var Du bor kommer i ännu högre grad avgöra vilken kvalitét på undervisningen som erbjuds dina barn.
I jönköpings kommun är idagsläget 28 lärare varsade enligt statistik från LR. Risken är att det blir betydligt fler. För att möta övertalighet bland lärare har de som är mellan 61-65 år erbjudits partiell särskild avtalspension "om det direkt eller indirekt påverkar den rådanda övertaligheten". Är det ett sätt att vältra över ansvaret för krisen på den enskilde läraren som arbetat hela sitt yrkesverksamma liv i skolan? Eller är det ett ekonomiskt bra erbjudande som samtidigt gör de sista åren mindre arbetstyngda?
Bloggat: Röda Berget, Christermagister, Jinge
Media: AB AB DN SvD SDS HD
Andra om: Skolan, Lärare, Kommunal, Statlig, Varsel, Depression, Recession, Krisen, Skolhälsovård, Nedskärningar, Politik it
Fiktionens möte med verkligheten blev en chock.
Klass 9A har efter TV-serien med samma namn nu mött verkligheten. Med hjälp av "sveriges bästa lärare" höjde eleverna sina betyg flera steg. Under kameraljuset, uppmärksammade av hela skolan och medierna gjorde de en fantastisk prestationshöjning. Vi är många som undrat hur det gick för eleverna när kamerorna släckts och mediebevakningen lagt sig. Var det verkligheten som beskrevs i serien och inte en manipulerad bild?
-Idag har klass 9A det tufft.(DN)
Enligt de diagnostiska prov som gjorts i kärnämnen som matematik och engelska har de tappat förstaplatsen och hamnat i bottenligan. Fiktionens möte med verklighjeten blev för eleverna i klass 9 A en chock.
-Men nu när eleverna från Johannesskolan börjat gymnasiet verkar kunskaperna de förvärvade sig under våren delvis försvunnit. Malmös kommunala gymnasieskolor har under hösten hållit diagnostiska prov i kärnämnena. Och resultaten från proven i engelska och matematik visar att många har brister i sina ämneskunskaper."(DN)
Vad TV-serien visade är vikten av att synliggöra och motivera varje elev uitifrån sin utgångspunkt.
Pygmalioneffektens påverkan på resultaten blev tyvärr inte tillräckligt djup. Ytkunskaper kan påverka betyg på kort sikt men räcker inte som grund för gymnasiets fördjupade studier..
Den självklara sanningen att behöriga lärare, duktiga pedagoger är den viktigaste förutsättningen för bra elevprestationer är ju vetenskapligt bekräftat. Att utsätta unga människor i en känslig ålder för det gigantiska såpaexperiment som Klass 9 A var, det är minst sagt oansvarigt.
Vad TV serien visar Jag hoppas verkligen att eleverna får det stöd de behöver för att hämta in bristande kunskaper för att kunna gå vidare med studierna.
Tidigare inlägg: Klass 9 A och pygmalioneffekten
Bloggat: Christermagister
Media: DN
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Klass 9A
-Idag har klass 9A det tufft.(DN)
Enligt de diagnostiska prov som gjorts i kärnämnen som matematik och engelska har de tappat förstaplatsen och hamnat i bottenligan. Fiktionens möte med verklighjeten blev för eleverna i klass 9 A en chock.
-Men nu när eleverna från Johannesskolan börjat gymnasiet verkar kunskaperna de förvärvade sig under våren delvis försvunnit. Malmös kommunala gymnasieskolor har under hösten hållit diagnostiska prov i kärnämnena. Och resultaten från proven i engelska och matematik visar att många har brister i sina ämneskunskaper."(DN)
Vad TV-serien visade är vikten av att synliggöra och motivera varje elev uitifrån sin utgångspunkt.
Pygmalioneffektens påverkan på resultaten blev tyvärr inte tillräckligt djup. Ytkunskaper kan påverka betyg på kort sikt men räcker inte som grund för gymnasiets fördjupade studier..
Den självklara sanningen att behöriga lärare, duktiga pedagoger är den viktigaste förutsättningen för bra elevprestationer är ju vetenskapligt bekräftat. Att utsätta unga människor i en känslig ålder för det gigantiska såpaexperiment som Klass 9 A var, det är minst sagt oansvarigt.
Vad TV serien visar Jag hoppas verkligen att eleverna får det stöd de behöver för att hämta in bristande kunskaper för att kunna gå vidare med studierna.
Tidigare inlägg: Klass 9 A och pygmalioneffekten
Bloggat: Christermagister
Media: DN
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Klass 9A
Borttappade betygskriterier
Vad skulle snickaren säga om måttstocken försvann?
Jan Björklund föreslår ett betygssystem med fem nivåer plus ett sjätte för ej godkänt istället för dagens tre men anvisar endast betygskriterier för steg A, C och E. Är det meningen att de andra två betygsnivåerna ska uttolkas lokalt av oss lärare? Vem ska annars göra det? Kommunpolitikerna? Centralt utformade kriterier är ett måste och en nödvändig förutsättning för att trygga en likvärdig betygssättning och elevernas rättsssäkerhet. Betygens funktion som inträdesbiljett till högre studier äventyras om två av fem steg ska tolkas lokalt.
Antalet betygssteg är underordnat klara och tydliga betygskriterier.
Gymnasielever välkomnar fler betygssteg då kunskapsskillnaderna på varje betygsnivå är för stora i dagens betygssystem och därför upplevs som orättvist. Jag håller med men förväntar mig att betygskriterier utformas centralt för samtliga steg i betygsskalan.
AB, DN, SvD, SDS ,Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om Skolpolitik, betyg, betygsskala, Jan Björklund
Jan Björklund föreslår ett betygssystem med fem nivåer plus ett sjätte för ej godkänt istället för dagens tre men anvisar endast betygskriterier för steg A, C och E. Är det meningen att de andra två betygsnivåerna ska uttolkas lokalt av oss lärare? Vem ska annars göra det? Kommunpolitikerna? Centralt utformade kriterier är ett måste och en nödvändig förutsättning för att trygga en likvärdig betygssättning och elevernas rättsssäkerhet. Betygens funktion som inträdesbiljett till högre studier äventyras om två av fem steg ska tolkas lokalt.
Antalet betygssteg är underordnat klara och tydliga betygskriterier.
Gymnasielever välkomnar fler betygssteg då kunskapsskillnaderna på varje betygsnivå är för stora i dagens betygssystem och därför upplevs som orättvist. Jag håller med men förväntar mig att betygskriterier utformas centralt för samtliga steg i betygsskalan.
AB, DN, SvD, SDS ,Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om Skolpolitik, betyg, betygsskala, Jan Björklund
