annarkia

uppdaterad 081104
Borgerligt styrda kommuner säger nej till  friskolor som inte kompletterar de kommunala gymnasierna .
Jag får bara hoppas på att den borgerliga majoriteten i min egen kommun gör detsamma.  Enligt uppgift har en nyetablerad friskola som stod sig slätt i komkurrensen mot de kommunala gått ut och lovat de elever som flyttar över  högre betyg. Friskolan fick endast ett fåtal ansökningar men startade ändå. Tänk dig att få gå i en liten grupp med hög lärartäthet och bli utlovad högre betyg.  Hur ska de kommunala gymnasierna som samtidigt  ställts inför tuffa sparbeting klara den konkurrensen?

 Visst är det bra med valfrihet men om de kommunala skolorna dräneras på resurser och samtidigt har ansvar för att ge alla elever en plats uppstår problem. Något som ställs på sin spets om en friskola läggs ned.
Utsätter man sedan kommunala skolan för sparbeting samtidigt som man frikostigt säger ja till alla ansökningar om att starta friskola blir läget bekymmersamt.
Att flera kommuner säger nej till friskolor har förmodligen ett samband med skolverkets rapport om väntad nedläggningsvåg av friskolor.

Bloggat- LasseB
Dagens Nyheter 1 ,Dagen, Aftonbladet , SVD, intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, friskola, ideologi

Björklund tolkade statistik om skolan fel och fick kritik, något som utbildningsministern tillbakavisade. En ny undersökning stödjer kritikerna och visar att Björklunds bild av skolan inte stämmer. 
-"Den svenska skolan är klart bättre än vad debatten ofta ger sken av, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting om rapporten "Aktuellt om skola och förskola 2008" som publiceras i dag för tionde året".
(SVT)
Statistiken talar sitt tydliga språk. Skolan är bättre än sitt rykte. Folkpartiets skolpolitk är ute på riktigt hal is. Disciplin, ordningsfrågor  och sortering har dominerat debatten när fokus borde ligga på pedagogik, didaktik och metodik.
 
Enligt SKL`s undersökning når fler målen i skolan. Bland de som inte når fram är elever med språksvårigheter och i vistats kort tid  i Sverige samt  elever vars föräldrar har låg utbildning överrepresenterade.
-"De som framför allt  har problem i skolan är ofta redan utsatta grupper och här krävs enligt rapporten snabba förändringar." (SVT)

Problemen i skolan har både inre och yttre orsaker. Det går inte att blunda för att de strukturella förändringarna i samhället också påverkar skolan. Det är ett faktum att Sverige  gått mot ökad segregation där de ekonomiska och sociala klyftorna ökat. Detta återspeglas i skolan.

"Klasstillhörighet styr när elever sållas ut" är rubriken på en debattartikel i DNs skriven av fem professorer.
-"Framgångsrika skolsystem förmår kombinera pedagogisk utmaning med goda ämneskunskaper och starka stödstrukturer. De system som enbart koncentrerar sig på stödjande pedagogik uppvisar dåliga resultat och låg förbättring även om man investerar mer i utbildning".

Forskning visar att:
a. behöriga lärare med goda ämneskunskaper är A och O och den enskilt viktigaste faktorn för goda resultat.
b. små grupper skapar lugn och möjligheter att ge utsatta elever extra stöd. 

Verksamheten i skolan är inte stillastående utan utvecklas. Den skolpolitiska debatten måste ta sin utgångspunkt i det som är inte det som var. En objektiv granskning av forskningsresultat är viktig då inte heller vetenskaplig forskning är värderingsfri.  Skolan får inte bli ett politiskt slagfält för att nå taktiska valvinster.  
 
SVT , SR ,DN

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, skolpolitik, Björklund, klasstillhörighet

Meningsfulla lektioner som  stimulerar och bidrar till kunskapsutvecklingen motar ogiltig frånvaro i grinden . Att få eleverna att känna och förstå att de missar något  om de är frånvarande är den enda framkomliga vägen. 
Jag är därför inte alltför entusiastisk inför  påbudet  om att skriva in ogiltig frånvaro i terminsbetyg.

På gymnasieskolan finns för övrigt inte några terminsbetyg . Betyg ges i avslutad kurs och vid terminsslut ges ett samlat betygsdokument  Jag förmodar att det är på det dokumentet frånvaron ska registreras. På slutbetyget från högstadiet eller gymnasieskolan får inte frånvaro registreras. Det strider mot skolförfattningen. Noteringen om frånvaro på samlade betygsdokument behöver med andra ord inte ha någon praktisk betydelse. Det är slutbetyget (studentbetyget) som är en värdehandling.  

Det är kommunikationen mellan lärare och elev som ger resultat. Att  synliggöra problemet och  att skapa en dialog är en mer framkomlig väg. Används sedan ett frånvaroprogram som gör det möjligt för föräldrar att logga in och följa barnens skolgång ger man föräldrarna chansen att ta sitt ansvar. Ogiltig frånvaro ska och bör alltid kommuniceras med hemmet.

Därmed inte sagt att frånvaro är ett problem i dagens skola. På gymnasieskolan är det heltidsstudier som gäller och som på vilken annan arbetsplats som helst finns det regler att följa. Som lärare har jag inte rätt att ha ett jobb vid sidan om. Då anser arbetsgivaren att jag inte sköter mitt jobb. Jag kan inte heller ta ledigt när det passar mig utan förlägger naturligtvis eventuella semesterresor på ledig tid. Jag tar inte heller några dagar ledigt i anslutning till lov för att förlänga ledigheten. För varje arbetstagare är detta en självklarhet men tyvärr inte för alla elever och deras föräldrar.

SVD , SVD2, AB , DN
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, skolpolitik, betyg, frånvaro, skolk, Jan Björklund, alliansen
Intressant. se

  Idag kombinerar de flesta läroböcker i ämnen som psykologi och samhällskunskap den vanliga läroboken med E-learning. Dessutom finns på marknaden spel och simuleringar som möjliggör inlevelse och väcker elevernas intresse att lära mer. Den kunskapen har varje skola.
Läromedlet får dock aldrig vare sig det är it-baserat eller inte bli ett styrmedel utan  ett verktyg i undervisningen. 
Idag är it-kompetensen hos de flesta lärare hög varför många  har möjlighet att på ett annat sätt än tidigare komplettera med e-learning och göra  undervisningen mer allsidig och stimulerande. 

Ett lyft på den skola jag arbetar var när ett antal smartboardtavlor installerades. Det är något jag varmt rekommenderar. Tavlan är digital och kopplad till nätet. Det finns en hel del användbara funktioner och där kan allt material som används lätt bli tillgängligt .

Vill man kan man också delta i eTwinning och samarbeta med europeiska skolor runt ett tema. All redovisning och kommunikation sker då  via Internet.   Något att tänka på är att endast ett projekt från varje skola tillåts delta.

Som vanligt handlar det om prioriteringar, något som försvåras när man arbetar i en värld med krympande resurser. Den största bromsklossen är enligt min mening datortillgängligheten. Den är för låg för eleverna och på flera skolor får lärare dela på en dator. Många skolor har datorerna placerade i datasalar som binds upp till dataundervisning och övriga ämnen får stå med mössan i handen och vänta. 

Datorer är ett verktyg i de flesta ämnen och då krävs ett annat sätt att tänka när det gäller tillgängligheten.  Jag är lyckligt lottad som arbetar på en it-intresserad eller snarare it-mogen skola. Jag förfogar över egen dator och datortilgänglighet för eleverna är godtagbar.  Skolan har också satsat mycket resurser på kompetensutveckling inom it-området.
IT-trygga lärare ser möjligheten i E-learning.


SVD
Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om skola, it, e-learning, läromedel

Utbildningsminister Jan Björklund har visat prov extraordinärt dåligt omdöme  genom att sprida en falsk bild av tillståndet i skolan. Ett klart svek mot skolan som kan ha satt djupa spår. Debatten har snedvridits och utvecklingen stoppats. Risken är stor att den skeva bilden av skolan blir en självuppfyllande profetia. Vilket guldläge för de friskolor som står på kö för att boxa sig in och göra vinst på en rättighet som alla ska åtnjuta, utbildning.
                                               
Jag är trött på att i skolan diskutera organisation och regler istället för innehåll. Det är utbildningens innehåll, metodik och didaktik fokus ska läggas på. En lustfylld, intressant undervisning som ger nödvändiga kunskaper motiverar till studier och höjer resultaten. För att det ska kunna realiseras krävs mer resurser till skolan, mindre grupper och fler behöriga lärare. Det är faktorer som som har stöd i forskning till skillnad från de åtgärder Björklund vidtagit. En återgång till den gamla skolan där kunskap var kvantitet utan reflektion är inte en skola som ligger i tiden.  De problem som finns i skolan idag har både inre och yttre samhälleliga orsaker. Det är de grundläggande mekanismerna man måste komma åt.

 Anders Linder ger ännu en gång Björklund sitt helhjärtade stöd i SVD och misstänkliggör Sveriges Radios granskning av utbildningsministern. Ett politiskt ställningstagande av Linder utan grund i aktuell skolforskning får motsatt verkan än avsikten. Artikeln spär på den felaktiga bilden av skolan samtidigt som den tillsammans med Björklunds agerande skadar  inte bara skolan utan också liberalismen och folkpartiet. 
Om skolan ska ha en chans att bli en spjutspets mot framtiden får  inte skolan vara ett slagfält för partipolitiska finter och taktik. En utbildningsminister som misskött sitt uppdrag som Jan Björklund har förbrukat sitt förtroendekapital.

Rätt och fel om skolan (Aftonbladet)

SR:s program "Kris i skolan?" har granskat utbildningsminister Jan Björklunds uttalanden den svenska skolan.

Så här sa HAN...

FEL! Enligt OECD-statistik har Sverige världens största ordningsproblem i vår skola.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! OECD har undersökt hur lärare och elever uppfattar ordningen i skolan. I båda fallen hamnar Sverige i mitten av tabellerna. Björklund säger nu att han hänvisat till fel undersökning. Den han syftar på kommer från IEA. Där kommer Sverige långt ner, men inte i botten.

Så här sa HAN...

FEL! I matematik och naturvetenskap ligger Sverige numera på den undre halvan av tabellerna, Finland ligger etta i såväl matte som naturvetenskap och läsförståelse. I kreativ problemlösning ligger Finland tvåa efter Sydkorea. Sverige ligger långt ner i tabellerna.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Sverige ligger över genomsnittet i samtliga fall.

Så här sa HAN...

FEL! Det har under dessa år skett en relativt stor försämring av resultaten, mätt som andelen elever med tillräckliga betyg för att tas in på gymnasiet.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Sedan läsåret 1999/2000 har mellan 10,1 och 10,9 procent av eleverna som gått ut nian inte varit behöriga att söka till gymnasiet. Variationen är alltså mycket liten.

Så här sa HAN...

FEL! Siffrorna visar att svenska elever ägnar mindre tid åt skolarbete än elever i något annat industriland.

...SÅ HÄR ÄR DET

RÄTT! Svenska elever ägnar ungefär lika mycket tid åt undervisningen som de i Danmark, Norge, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Schweiz och Finland. Alla ligger ett par timmar under OECD-genomsnittet.

Källa: Sveriges Radio

Intressant.se
Bloggat- Svensson
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, skolpolitik, utbildningsministern, Jan Björklund

Lena Mellin i Aftonbladet ger Björklund bakläxa på grund av missbruk av datamaterial. Hon gör en intressant resumé av Björklunds hantering av den efterfäöljande kritiken.   
- "Två nyhetsbrev på en dag

  Ännu en debattartikel skrevs och publicerades i Svenska Dagbladet.

  Med två timmars mellanrum skickades två nyhetsbrev i väg redan under söndagen. I vanliga fall skriver Björklund högst ett nyhetsbrev i veckan, oftast ännu mer sällan.

  I går kom ännu ett nyhetsbrev.

Dessutom gjorde Jan Björklund ett klassiskt försök till skademinimering. Han ansträngde sig till bristningsgränsen för att flytta fokus. Från mindre väl underbyggda uttalanden om skolan till en planerad 1,8-miljardersatsning på yrkesutbildning i gymnasiet och på högskolan."

 
Utbildningsministern tycks inte vara mottaglig för någon bakläxa varför skamvrån är rätta platsen för vår utbildningsminister.

Tidigare inlägg- Alliansen spelar fia med knuff, Dags att fokusera på skolans centrala uppdrag. , Björklund tycks tänja på sanningen, Svensk skola bättre än vad Björklund låtit påskina, Björklund vet bäst (om gymnasieskolan)
Intressant.se 
Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, utbildningspolitik, skola, vuxenutbildning, yrkesutbildning, utanförskap

Först skar alliansen ner komvux med motiveringen att när jobben kommer minskar trycket på komvux.
Nu ska komvux anordna de yrkesinriktade kurser som tidigare bedrevs i AMS regi. Kurser som bespottades av alliansen  betraktar de nu som "högvilt".  De teoretiskt inriktade kurserna  som efterfrågas av ungdomar som av olika anledningar misslyckats i gymnasieskiolan lyser med sin frånvaro. 
Alliansen får härmed högsta betyg i nysvenska. Det började med visionen att utplåna utanförskapet . En vision som föll platt till marken när det visade sig vad det egentligen innebar.   De trollade bort arbetslösa och sjuka ur statistiken genom att försämra reglerna. Vips så var de grupperna minimerade. Men sjuka och arbetslösa fanns det likt förbaskat men nu kallas de för något annat.
Nu aviseras satsningar på komvux. Bra tänker alla de som saknat det kursutbud som alliansen skalat bort .   Vid närmare betraktande visar det sig att satsningen handlar om att återupprätta det kursutbud som AMS tidigare haft ansvar för. En verksamhet som  bespottats av alliansen får nu upprättelse men i vuxenutbildningens regi. Vad regeringen gör när de säger sig satsa på vuxenutbildningen är inget annat än Fia med Knuff.
Det är bra att regeringen satsar på vuxenutbildning men frågan är om förslaget är tillräckligt.
 

Tidigare inlägg- , Björklund vet bäst (om gymnasieskolan)
DN1, DN2, SVD ,
Pingat på Intressant.se
Bloggat -Alliansfritt Sverige, Clascrantz
Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, utbildningspolitik, skola, vuxenutbildning, yrkesutbildning, utanförskap

Mette Fjellkner (Lärarnas Riksförbund) och Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) uttalar sig om Björklunds gärning.
-"Jan Björklunds undergrävda trovärdighet kan göra det politiskt svårare för honom att med tyngd driva skolfrågor. Den farhågan finns nu inom lärarfacken ".(SVD)

 Eva-Lis Sirén ( säger  att Jan Björklund "målat upp bilden av den svenska skolan med svart kulör". Mette Fjelkner menar att "Björklund gjort en viktig insats för att sätta skolfrågor högt på den politiska agendan" men är kritisk till hur  hur Björklund handskats med siffror.   Det är sannerligen också oacceptabelt. Säg det istället, Metta Fjelkner!

Björklunds hantering av datamaterialet om tillståndet i skolan och hans försök att slingra sig undan kritiken  har underminerat utbildningsministerns trovärdighet.   En snedvriden fokusering av skolans problem har skapat en ensidig, onyanserad bild av skolan som kan lägga hinder i vägen för skolutveckling. Jan Björklunds har förbrukat sitt förtroendekapital.

Björklund tycks tro att anfall är bästa försvar då han i SVD går till hårt angrepp mot två forskare som kritiserat hans insatser. Utbildningsministern faller in i slagordsdebatten och  använder ord som "flumskola." Vad är det för sorts skola  Björklund syftar på? En kunskapssyn som fokuserar på kunskap som kvalitét och prioriterar ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till fakta  är den syn på kunskap som genomsyrar kursplanerna på gymnasiet. Är det det som är flum, att utbilda kritiskt ,självständigt tänkande elever? Är det  den gamla korvstoppningsskolan  med kunskap som kvantitét Björklund efterfrågar?

Tidigare inlägg- Dags att fokusera på skolans centrala uppdrag. , Björklund tycks tänja på sanningen, Svensk skola bättre än vad Björklund låtit påskina, Björklund vet bäst
Bloggat -  Filosofigruppen Scherpa om Postmodern skolkritik , Christermagister om Förolämpade och smutskastade lärare
Läs även andra bloggares åsikter om Skolan, skolpolitik, Jan Björklund

Furiren till  manskapet "Om kartan inte stämmer med terrängen ,då gäller kartan ". Ett gammalt skämt som fått sin överman i verkligheten. Utbildningsminister Jan Björklund har använt datamaterial för att anpassa verkligheten till sina egna teser. 
Detta är ytterst beklagligt . Utbildningsministern förtjänar inte vår rerspekt som ledarsidan i SVD vill göra gällande. (SVD).
Resultatet av Björklunds agerande blir en snedvriden och populistisk slagordsdebatt om skolan.

-"Statsministern bör be Jan Björklund att upphöra med sin högröstade och onyanserade skolpolitik baserad på tro. En rad undersökningar visar att Sveriges utbildningssystem och skolor ligger bättre till än vad skolministern gjort gällande offentligt, skriver skolutvecklingsforskarna Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm." (SVD)

 Skolan som ska var en spjutspets in i framtiden och främja både ekonomisk och social utveckling förjänar bättre. Ska skolan utvecklas positivt behövs en saklig granskning på vetenskaplig grund och en fortlöpande diskussion om kunskapssyn, lärande,  pedagogik och didaktik. En skola som engagerar och stimulerar lärandet ger eleverna rätt skor för framtiden. Det är den diskussionen som måste lyftas fram i ljuset. En diskussion som de facto ständigt pågår bland lärare  i arbetslagen ute på skolorna. Det är tiden med eleverna , undervisningen och handledningen lärarna ska ges möjlighet att fokusera på.  Det är ett känt faktum att lärarnas arbetsmiljö genomgått klara försämringar ända sedan kommunaliseringen. Lönerna har halkat efter motsvarande yrkesgrupper samtidigt som uppdragen blivit fler och fler. Nya lärare dignar under arbetsbördan och söker sig andra yrkeskarriärer. En ny tid kräver naturligtvis förändringar av lärarrollen men inte till den grad att huvuduppdraget trängs undan. För skolans framtid är det är dags att fokusera på skolans centrala uppdrag!

För att kunna vidta åtgärder mot de problem som finns i skolan måste debatten nyanseras och utgå från en faktisk verklighet. Skolan behöver resurser, arbetsro och en fokusering på det centrala läraruppdraget, elevernas lärande.

/Gymnasielärare på en skola som fungerar bra. En skola som i SKOP-enkäter visar att eleverna både har arbetsro och når bra resultat.  En skola som naturligtvis inte är fri från problem .  En skola som också rymmer elever som "faller igenom" som saknar motivation och inte klarar ut sina studier.

AB
Tidigare inlägg - Svensk skola bättre än vad Björklund låtit påskina, Björlund tycks tänja på sanningen igen,  Att vara eller inte vara lärare
Bloggat- Svensson , Alliansfritt Sverige
Pingat på Intressant.se
 Läs även andra bloggares åsikter om Skolan, skolpolitik, utbildningsministern, Jan Björklund, samhälle, politik

Jan Björklund försvarar sig  i Svenska Dagbladet mot  Sveriges Radios granskning av utbildningsministerns uttalanden om tillståndet i skolan.  SVD2
 Alliansfritt Sverige jämför Jan Björklunds tidigare uttalanden om skolan med det inlägg som publicerats i SVD. Slutsatsen är förödande.

-När Björklund konfronteras med att ha farit med osanning och mer eller mindre medvetet dragit felaktiga slutatser utifrån resultatet så förkastar han sina gamla påståenden, och ersätter dessa med nya, som i sin tur upprätthåller de gamla slutsatserna.

Många exempel med källhänvisningar ges för att bygga under ovanstående påstående. 
SR visar att Björklund i sitt "försvarstal" citerar halva meningar för att fortsätta och dedra de slutsatser som stämmer med hans verklighet.

-"Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna". Där slutar Björklund, men meningen i Skolverkets rapport fortsätter: "... medan två tredjedelar av de äldre grundskoleleverna anser samma sak". (SVD )

Vad Björklund gör, för att uttrycka det milt, är att tänja på sanningen så att verkligheten ska passa de åtgärder han förespråkat.
Skolan, som ska vara en spjutspets mot framtiden, får inte vara ett exprimentfält utan vetenskaplig grund. En snedvriden debatt gynnar definitivt inte skolans utveckling. Tillsätt en oberoende sakkunnig grupp som granskar Björklunds agerande.

SVD , SVD2 , SVD3
Läs även andra bloggares åsikter om Skolan, skolpolitik, JanBjörklund, utbildningsministern, folkpartiet, alliansen, skolforskning, Sveriges Radio 
Intressant.se

  Ett statsråd som medvetet förvanskat internationell forskning för att passa sin egen agenda  har inget förtroendekapital kvar. En politiker som missbrukar sitt förtroende så grovt  som utbildningsminister Jan Björklund gjort borde lämna sin post.
DN och SVD försöker släta över , håller utbildningsministern bakom ryggen och riktar  istället kritik mot kritikerna och granskarna. Medierna som en tredje statsmakt, som granskar de folkvalda är vad en demokrati behöver inte medier som håller beslutsfattarna i handen och slätar över när allvarliga fel begås. 
Sveriges Radio´s granskning av Björklunds agerande visar tydligt på att utbildningsministern missbrukat sin ställning som statsråd, feltolkat datamaterial om tillståndet i skolan och snedvridit debatten.
Ska skolan kunna utvecklas behövs en seriös granskning av verksamheten inte en snedvriden debatt.

Programmet som granskar Björklund finns  här.
Tidigare inlägg - Svensk skola bättre än vad Björklund låtit påskina
Nytt inlägg den 28/8 -Utbildningsministern tycks tänja på sanningen igen.
SVD , DN , Dagens Arena

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, skolpolitik, Jan Björklund, folkpartiet, alliansen, skolforskning, Sveriges Radio, Medier

Intressant.se
 

Jag har många gånger, då Jan Björklund uttalat sig om krisen i skolan, tänkt att jag har tur som arbetar på en så bra skola. Jag har helt enkelt inte känt igen mig. Nu visar det sig att skolministern svartmålat tillståndet i den svenska skolan.
Sveriges Radio (SR) har granskat skolminister Jan Björklunds uttalanden om problemen i svensk skola. Med hjälp av de källor Jan Björklund hänvisar till har man undersökt om det han säger stämmer överens med innehållet. Det visar sig att det gör det inte. Granskningen visar hur Jan Björklund vid upprepade tillfällen inte bara överdrivit problemen, utan också uttalat sig på ett sätt som är direkt felaktigt.
 
 -"Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sen ankomst, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk med svordomar i skolan som Sverige, "   Så har Björklund  uttryckt sig på DN Debatt . Enligt SR`s undersökning är detta helt fel. Björklund vantolkar datamaterialet och ger felaktiga sakuppgifter.
I samma artikel påstod  Björklund att svenska elever har sämre kunskaper i matematik och naturvetenskap än eleverna i många andra länder. SR visar att  Björklund även här har fel.  Sverige ligger över OECD- genomsnittet.
 
Programmet som granskar fler uttalanden från Jan Björklund om tillståndet i svensk skola  kan Du lyssna på här.

 Har Björklund medvetet gett en sämre bild av svensk skola än vad undersökningens datamaterial visar. Varför i så fall? Är det Björklunds bakgrund som major som pockar på kaserngårdsdisciplin eller är det nyliberalismens idéer om privatiseringens utopi som spökar?
En svartmålning av skolan bereder vägen för friskolor och därmed en ökad segregering. Var det den bakomliggande tanken eller är det helt enkelt så att Björklund inte kan tolka statistik?

Nytt inlägg den 28/8 -Utbildningsministern tycks tänja på sanningen igen.

Intressant.se
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, skolpolitik, Jan Björklund, folkpartiet, alliansen, skolforskning, Sveriges Radio , DN

  Forum för levande historia drar förhastade slutsatser om lärares "okunskaper" om förintelsen.   
Vilken är den dolda agendan bakom den enkät om förintelsen som Forum för levande historia nyligen genomfört? Påståendet om lärares bristande kunskaper om förintelsen saknar legitimitet. Den slutsatsen  saknar vetenskaplig grund. Man kan fråga sig vilken kunskapssyn Forum för levande historia utgår ifrån när man utifrån detaljfrågor utan sammanhang tror sig mäta kunskap om förintelsen. Att veta vad som hände och hur det gick till är givetvis relevant men man kan inte stanna där. Ska kunskapen användas för att motverka rasism , antisemitism och politiskt förtryck måste man lyfta blicken och leta mönster. Då gäller det att våga ställa de svåra frågorna. Hur kunde det hända? Vilka företeelser i samhället kan ha bidragit? Vad gjorde de som visste? Varför blundade så många? Vad kännetecknar de som inte teg? Vem blev nazist då och vem blir det idag? Frågår som gör det möjligt att se mönster och att lära av historien för att se tecknen i tid . Sammanhang och mönster som kan förklara och skapa förståelse och insikt är den kunskap som är nödvändig om vi ska kunna motverka rasismens rötter.
 
Några som bloggat och diskuterat undersökningens vetenskapliga brister är: Svensson,  WitchBitch , Fragment

DN, SVD, SVD2, AB

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kunskapssyn, Förintelsen, Forum för levande historia, nazism, rasism, antisemitism, politiskt förtryck, mänsliga rättigheter

Rädsla för att inte räcka till och inte höra till oroar många unga inför skolstarten.   En viktig larmsignal som måste tas på allvar. Skolan borde vara en trygg plats där varje elev ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt. En plats dit det är lustfullt att gå. För många ser verkligheten annorlunda ut.
  -Fyra av tio elever i åldrarna 14 till 17 år känner obehag inför skolstarten, uppger Sveriges Televisions Rapport. (SVD)
Det handlar om prestationsångest och rädsla  för utanförskap.  Lycka har blivit liktydigt med att lyckas, att prestera på många olika spelplaner, skolan, idrotten och kamratgänget. Kraven och pressen kan bli för  för tung att bära.   Att känna sig ensam och inte höra till är förödande i synnerhet när man är ung.  Då frågor som vem är jag , duger jag  duggar tätt behövs närheten med jämngamla särskilt väl. Hur ska man kunna prestera om rädslan finns att inte duga?
Nollning kan bli en extra börda för den som redan känner oro inför skolstarten. Bakom den så kallade nollningen ryms kränkningar som vuxenvärlden inte ser och som kan vara starten på en plåga som fortsätter skoltiden ut. På vilken annan arbetsplats tillåts nollning av nya medarebtare? Nolltolerans mot nollning borde vara Sveriges elevråds motto!
Skolan har här ett stort ansvar. Att skapa en rimlig arbetsituation och dessutom våga se och motverka utanförskap är inte bara möjligt. Det är ett måste!.  Det går att förebygga mobbing och skapa en anda av gemenskap där ingen behöver känna sig utanför.   Det går att skapa en rimlig arbetssituation.  Experimentet med klass 9A visar vägen.

Tidigare inlägg: Klass 9A och pygmalioneffekten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om skola, stress, utanförskap, nollning

Lärare är det allt färre som vill bli. Kritiserad lärarutbildning , allt tyngre arbetsbörda, låg status och låg lön  är några av de orsaker som anses ligga bakom ett minskat antal sökande till lärarutbildningen. Av de som börjar utbildningen hoppar var tredje av och och fler män än kvinnor gör så..  Detta är en utveckling som   kan försämra skolans  kvalitet.  En bra skola med hög kvalitet som kan entusiasmera och ta hand om sina elever är en nyckel till Sveriges framtid. Det är en sanning som är djupt förankrad hos de flesta.
Enligt K-Å Kernell är läraryrket synnerligen komplext och består av bl a följande kompetenser:
ämnes-, ämnesdidaktisk, vetenskaplig ,  kommunkativ , metodisk , arbetsledande, social och allmänprofessionell kompetens.
Skolan behöver nyfikna, kreativa, kunniga lärare med hög integritet och social kompetens. 
 Jag blir därför djupt bekymrad när jag i dagens GP läser om Olof 27 år som hoppar av lärarutbildningen inte p g av lärarjobbets innehåll utan arbetsbördan.
Politiker och beslutsfattare nu är det dags att vakna och vidta nödvändiga åtgärder för att vända trenden! Att tillsätta en utredning det räcker inte Björklund.

 Läs även andra bloggares åsikter om skola, lärarutbildning

När de relativa betygen ersattes med målrelaterade betyg ökade säkerheten i betygssättningen.
Målrelaterade betyg innebär att Du ska ha uppnått uppställda mål för att få betyget G, VG eller MVG. Målen anges av skolverket och ska sedan tolkas lokalt.
I dagens skola  finns ingen som garanterar en likvärdig tolkning i hela landet . Det har kommunaliseringen av skolan satt stopp för. I princip kan det vara så att det är lättare att få ett MVG i Jönköping jämfört med Stockholm eller vice versa.
Hur är det då med likvärdigheten i betygssättningen  mellan skolorna?  I vissa ämnen finns forum för att diskutera detta men långt ifrån i alla ämnen.
Hur är det då på den enskilda skolan? Instrumenten finns och de flesta  lärare lägger ned mycket energi för att möjliggöra en likvärdig och rättvis bedömning? Frågan är vad det hjälper eleven som ska konkurrera med grannskolans  och övriga skolors elever om platser på universitet och högskola.
I betygstider ligger nerverna lite på utsidan. Det darrar av nervositet i korridorer och arbetsrum.  Betygssamtalen vars syfte är att informera om satta betyg avlöser varandra.   Jag förstå elevers besvikelse när de jämför med kamraters betyg. Tre betygssteg är för lite . Skillnaden mellan kunskaperna blir för stora trots samma betyg. Jag  välkomnar därför Björklunds förslag om fler betygssteg.
 Oavsett  betygssystem är betygssättningen lärarens ansvar. Betyg är inte  förhandlingsbara och kan ej överklagas.  Hur blir det i morgondagens skola?

  Läs även andra bloggares åsikter om skola, betygssystem

Björklund vill införa elitklasser på gymnasiet. Klasser där särskilt begåvade elever kan välja att gå. Uttagningen ska ske genom tester. Vad är det som gör detta så kontroversiellt?
Idag finns idrotts-, musik. och dansklasser där intagningen baseras på elevintervjueroch prov.
Varför då inte matematik-, biologi -, samhällskunskaps- eller språkklasser? Är det ordvalet "elit" och "begåvade" som avskräcker? Är det rädslan för att de "teoretiskt begåvade" ska isoleras eller möjligen få fler förmåner än alla andra? Leder förslaget till ökad segregering? Hur förslaget  genomförs är troligen en avgörande faktor och inte förekomsten av elitklasser i sig.
Redan idag finns profilskolor och program som inte är jämförbara. Ungdomar är inte stöpta i samma form. De har olika intressen och olika fallenhet. De elever som av olika orsaker inte hänger med har rätt till stöd. Det finns handlingsprogram och en speciell stödorganisation för att fånga upp och hjälpa dem.  Det är en självklarhet att skolan avsätter resurser för det ändamålet.
De elever som behöver kortare tid för att ta sig igenom en kurs behöver inte också de  skolans stöd? Det är fel  att säga att de eleverna alltid klarar sig. Då sviker skolan.
En skola för alla måste satsa på alla elevgrupper. Alla behöver stimulans och utmaningar utifrån sin egen nivå annars försvinner motivationen för studier. De så kallade elitklasserna är ingen kontroversiell utan en eftersatt fråga.

DN, SvD
Läs även andra bloggares åsikter om skola, elitklasser

 låt om oss fröjdas i ungdomens vår
än klappar hjärtat med friska slag och den ljusnande framtid är vår ...

I dag kunde treorna hämta sin studentbox med mössa och glas på fot.

 Nu är de eller börjar de bli flygfärdiga,
 det riktigt kändes i luften när de dansade fram i korridorerna
 med boxen under armen och mössan stolt i handen,
Vilken lycka att få staka ut sin egen väg
 och ha en "ljusnande framtid "liggande om hörnet.

Orka, orka nu
 de sista självande veckorna i skolan!

Anders Linders krönika om skolan i SvD berör och rör om och väcker frågor hos mig som arbetat som  lärare i den svenska gymnasieskolan i snart 30 år.
Tänk dig en skola där kvalitetsredovisningen år efter år handlar om skoldemokrati, skolmaten och liknande frågor, nog så viktiga frågor, men där inget nämns om pedagogik, didaktik, kunskaper eller personlig utveckling. En skola där allt fler uppgifter läggs på lärarna utan att några tas bort.   Bryr den skolan sig om kunskaper?  Finns det tid  kvar för förberedelser av lektioner och pedagogisk utveckling? Håller mötet med eleverna på lektionstid på att bli  en bisyssla?
Om inte hur påverkas då eleverna? Vad lär de sig? Hur ser de på skolan? Hur reagerar vi lärare när vår yrkesroll urholkas och vem lockas att välja lärarbanan?
En ny tid ställer nya krav  även på läraryrket. Det är  sant.  Men är inte en pedagog fortfarande en pedagog med ansvar att handleda , inspirera och motivera  elever att inhämta nya kunskaper, utveckla tänkandet , kreativiteten och lusten  att lära? 
Hur ska lärarna orka då skolan angrips från olika håll med en lärarutbildning som brister och ett huvudmannskap som inte vill eller förstår?  
 Ska vi göra som i USA finna oss i att gymnasieskolan "grundskolefieras", högskolan "gymnasiefieras" och införa en mellannivå , en collegeutbildning, mellan  gymnasium och universitet.    Förlänga lekperioden, skjuta ansvaret uppåt i hierarkin och sticka huvudet i sanden är det lösningen?

tror han.
Ny gymnasieskola är född utan diskussion och förankring i de djupa leden.
En skola för borgarnas barn. Och en för de andra barnen.
En skola som garanterar att olika kunskaper och begåvningar, teoretiska och praktiska, aldrig behöver mötas.
En skola som slår vakt om gamla kunskapsideal. En riktig pluggskola.
En skola som skiljer hand och hjärna.
En skola som sätter kvar för att göra om det nio skolår misslyckats med.
En skola med det klara budskapet: "Gör nu rätt  lille vän annars så hamnar du i kylan."
En skola jag känner igen från min gymnasietid en gång i forntiden.


En skola för framtiden?
En framtid med krav på  goda språkkunskaper, förmåga att kommunicera, reflektera och tänka kritiskt.....
Bäddar Björklunds skola för det?