Partipolitik ingen enmansföreställning.

Vad syftet är med mätningar av partiledares förtroende har jag aldrig förstått.
Högt förtroende tyder på att man gillar personen ifråga men säger inget om hur man ser på partiets politik. Hög mediefokusering samt vad medierna väljer att fokusera på hos en partiledare påverkar bilden.
Grunden för vilket parti vi väljer att lägga vår röst på är inte vår syn på en viss person utan istället partiets människosyn och ställningstagande i viktiga sakfrågor. Partipolitik är ju knappast en enmansföreställning.

Partiets trovärdighet är det som gäller. 2010 blir det med stor sannolikhet jobben och hur välfärden ska organiseras som kommer att stå i fokus. Vilket block de rödgröna eller de blåblåvita är mest trovärdig när det gäller att skapa jobb och trygga välfärden? Alliansens vallöfte från 2006 "Fler i jobb och färre i utanförskap" har ju resulterat i färre i hobb och fler i utanförskap samtidigt som otryggheten ökat på grund av nedmonteringen av socialförsäkringarna.  Att Fredrik Reinfeldt upplevs som en trevlig karl och därför andas förtroende eller att Maria Wetterstrand är  trevlig och kunnig  kommer i det läget inte spela någon roll. Det är resultatet som räknas!

Bloggat: Peter Andersson, Jinge, Krassman
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,i

Kommentarer
Postat av: N

Jag tror det handlar mer om att om ett parti har en partiledare som man har väldigt dåligt förtroende för så kan det bli så att man avstår att rösta på dem just på grund utav detta. En person kanske inte kan lyfta ett helt parti, men en person kan definitivt sänka det.

2009-11-07 @ 22:19:15
Postat av: annarkia

@N
Det är ju upp till partierna att tillsätta sin partiledare. Inget parti väljer en person som har så dåliga kvalifikationer att han eller hon sänker sitt parti.

2009-11-08 @ 20:35:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback