Oron för "minstingen" som först vägrade flyga är borta. Efter många lockrop från ringduvan lyfte den från granen. Det var inte utan att det kändes tomt när boet stod tomt. Till min stora glädje men grannarnas sura miner har gården och min altan blivit ett av deras favoritställen. Vad mina grannar är rädda för förstår jag inte. Fågelskiten? Att stans alla duvor ska flytta hit? Eller rent av fågelinfluensan?
Tidigare inlägg: Skogsduvan kom med våren , “Vi” har fått tillökning, Trångbott i boet Snart flygfärdiga och kvar i boet. Trängsel i boet Övergivna igen Dags att lämna boet Första flygturen nära. Övergivet bo. Dagsläget i boet En dramatisk första flygtur.
Bloggat: annarkia
Andra om Ringduva, fågelägg, fåglar, fågelungar, vårtecken, vår
