Vad har Bob Dylan och HV71 gemensamt.
De visar upp sig på samma arena, Kinnarps arena och drar fulla hus. Inte samtidigt förstås.
Igår vann HV71 igen och närmar sig finalspel. Får vi se bygdens hjältar i sina guldhjälmar på torget i år igen? Det hoppas många Jönköpingsbor.
Vi som inte förstår oss på det där med hockey blundar,
håller för öronen och undrar varför
husets bästa TV är ockuperad.
Ockuperad för något så banalt och urtida trist som en hockeymatch.
HV71 möter Frölunda . För vilken gång i ordningen? Jo, fjärde, femte och i morgon sjätte matchen.
Jaha...
Duger det inte att se matchen i en mindre TV?
Spelarna ser ju likadana ut allihop och pucken åker fram och tillbaks ,
fram och tillbaks och så vips in i målburen någon gång då och då.
Och samma reaktion varje gång,
taket lyfter och väggarna briserar :
"MÅÅÅL" eller "NEEEJ".
| Jag undrar vilken funktion en hockeymatch eller konsert egentligen har för åskådaren. Vilka behov som uppfylls? Vilka känslor som egentligen får utlopp? I kväll ser jag och lyssnar på legenden Bob Dylan på Kinnarps arena. Biljetterna tog slut i ett nafs. Men se där. Sju biljetter kvar. Biljetter finns på Resecentrum. Fick Du inte tag på biljett kan Du trösta dig med utställningen om Dylan. |
Läs Bloggvärldsbloggen om "Dylanfeber och meningen med livet"!
Läs även andra bloggares åsikter om HV71, hockey, Kinnarps Arena, Bob Dylan i
Hur var han? Är själv ett Dylan-fan men missade tyvär spelningen :(
Att se en legend är i sig en upplevelse.
Dylan var lysande men annorlunda.
Min rescension från konserten:
http://annarkia.blogg.se/2009/march/legenden-rockade-loss-i-jonkoping.html
