annarkia

Ett år går snabbt, redan stora våffeldagen. Minns förra årets trauma när vi upptäckte att vi slängt järnet i samband med flytten från radhusidyllen ner till stans epicentrum.  Allt inom räckhåll med järnaffären nästgårds. Dagen räddades och järnet fick hedersplatsen i kökets hjärta. Men i år, var är järnet? Ett år med våffejärn och var sjutton tog det vägen.
Lugn, lugn leta systematiskt och vips se här vad jag hittade undanstoppat i mörkret längst ned i skåpet:

Istället för jordgubbssylt och grädde testar jag räkor, rom, gräddfil och rödlök á la Mymlan. Grundreceptet blir om  förra året. Färdigblandat i påse , snabbt och enkelt  bara lite vatten och smält smör, vispa och hälla i järnet. Knaprigare och läckrare våfflor? Då får man krångla till det och göra så här. 

Till sist en stilla undran, en fråga från i fjol. Är det verkligen så att vi  fick våffeldagen på grund av ett slarvigt uttal av vårfrudagen.

Läs även andra bloggares åsikter om våffeldagen, våfflor, vårfrudagen, våffeljärn i