Ger ökad kontroll rättvisare betyg?

Igår rapporterades om betygsinflation på gymnasieskolan. Andelen elever med högsta möjliga avgångsbetyg har ökat med 170 procent bara från 2000 till 2007 utan att resultaten enligt internationella jämförelser blivit bättre. Friskolorna lockar elever med höga betyg och den kommunala skolan hänger på.

Jan Björklunds moteld är att öka kontrollen. 10 procent av de nationella proven ska rättas centralt. De skolor vars betygssättning avviker för mycket från resultaten på de nationela proven ska straffas. Känner Björklund  inte till att redan idag skickas en viss andel av narionella prov för att granskas centralt och att kontroll sker där nationella provresultat jämförs med betygssättning ? 
Betyg ska inte heller baseras endast på resultatet vid nationellt prov.  Alla ämnen har dessutom inte centrala prov.  Hur ska prestationerna i exempelvis samhällskunskap kunna jämföras med resultaten på ett nationellt prov i svenska eller matematik? Betyg i olika ämnen  överensstämmer ofta men är inte alltid en absolut sanning

Natur-, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämne har olika traditioner vad det gäller kunskaps- och vetenskapssyn. Är det meningen att en positivistisk  och naturvetenskalig kunskaps-och vetenskapssyn ska genomsyra hela skolan?

-DN frågar om det är en hårt centralstyrd skola vi vill ha? Är de sådana byråkratiskt fjättrade lärare som får undervisningen att lyfta? Och skulle det ens bli särskilt rättvist?


Att sätta betyg är ett grannlaga arbete. Det krävs  utbildning, erarenhet och samarbete kollegor  och skolor emellan.

Om syftet är att möjliggöra att olika skolors betygssättning blir jämförbara och att betygen utgår från uppsatta mål måste tid ges åt lärarna att kontinuerligt diskutera kunskpassyn, lärande och didaktik.   Något som jag utgår ifrån redan idag sker på de flesta skolor.

Hur man än vänder och vrider på det blir betygen aldrig helt rättvisa. Livet är inte rättvist ej heller skolan eller betygen. Skolans viktigaste uppgift borde vara att skapa lust att lära, att synliggöra  och ge förursättningar för  alla elever att utvecklas i sin takt. Inte att mäta varje steg eleven tar i sitt lärande.

Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som skrivit debattartikeln i DN om betygsinflation  föreslår :

Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.



Bloggat:
Morgans blogg, Nytt läsår, nya förhoppningar?(om studier på högskolan)

Media: AB,
Elever lockas med för höga betyg, DN, Gymnasieskolor som sätter för höga betyg ska straffas, DN, Ilusorisk rättvisa, SvD, En studentmössa full av betygsinflation SvD, Björklund: Ökad kontroll ska stoppa betygsinflationen  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , i

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback