Dags att lämna sandlådan.
Ont om tid för politiker är det inte fråga om. Oppositionen käbblar inbördes. Alliansen skjuter skapt mot oppositionen innan de krattat på den egna planhalvan.
Jan Björklund, skolministern som utifrån felaktig tolkning av statistik byggt en skolpolitik som hindrat skolutveckling ondgör sig över Mona Sahlins trovärdighet.
Maud Olofsson skrattar och mår bra när oppositionen (läs Mona Sahlin) enligt hennes mening gör bort sig.
Oppositionen har hamnat i sandlådan och stänger och öppnar dörrar för varandra.
-"Du får inte var med!" "Nu får Du vara med". " Neej det får dom inte."
I Usa beskyller McCain Obama för samröre med terrorist och har döpt om sin motståndare till Osama.
McCain som vill fortsätta slakten av Irak beskyller en demokratisk presidentkandidat för terroristsamverkan.
Björklund, skolminister och fd officer, som tolkat statistik som "fan tolkat bibeln" blundar för skolans viktigaste uppgift, kunskap, pedagogik och didaktik och inriktar sig på ordning och reda och vrider klokan tillbaks till det gamla industrisamhällets skola.
Sluta käbbla och ta ert uppdrag som valda politiker på allvar.
Vad skolan behöver är en diskussion på saklig grund.
Vad Sverige behöver är en samverkan mellan opposition och regering i en allvarlig tid där kaos knackar på dörren.
DN , DN1, DN2, DN3, SVD, SVD1, AB, AB1, Expr , SR
Bloggat- ClaesKrantz , Enn Kokk , Petter , Jinge
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Samhälle, Mona Sahlin, Jan Börklund, Maud Olofsson, McCain, alliansen, regeringen, oppositionen
Läs på intressant.se
Vad Mona Sahlin inte får glömma bort är socialdemokratins rötter!
"Vad Sverige behöver är en samverkan mellan opposition och regering i en allvarlig tid där kaos knackar på dörren."
Ideologierna smakar som gammal skåpmat, med för länge sen utgånget bäst före datum.
Opposition eller regering? Känns det relevant längre? Går det att skilja på?
Känns mer angeläget att administratörerna tar sitt ansvar, och att människorna som de har ansvar inför börjar ställe dem till svars om de gör fel och inte anstränger sig. Det är deras skyldighet till människorna. Men de verkar mer intresserade av att bygga personliga värden på olika sätt, som Jesus, som min gamle far hela tiden argt brast ut bara han såg det heliga Fanskapet i tv-altaret, självgott runkande med sin vältaligt, med intonation av överlägsenhet, onanerande mun. Sådana administratörer behöver vi inte, utan människor som tar sitt ansvar utan att vara så jävla upptagana av sin egna "Godhet". Ej heller behöver vi Godsherren, likt en morfinist till Göring, men i Godsherrens fall, morfinist i självgodhet. Vi behöver människor med ansvar utanför sin egen pitt och mage.
Dock kan man ju bli väldigt fundersam då de ej lyckats att lösa problem vilka egentligen inte borde vara problem.
Ett sånt som hela tiden sticker ut är hur hemlösheten behandlas av de politiskt, och administrativt, ansvarigt styrande här i sverige och på andra sidan atlanten. Demokratin visar här upp en otäck svaghet och förljugenhet, oberoende av politisk ideologi och tillhörighetet. En självgodhet på de egna goda orden, den välklingande intonationen, det manhaftiga beteendet. Men ofrivillig hemlöshet kvarstår, trots befintliga resurser.
Tyvärr så ser jag inga med ansvar i den politiska sfären i dagsläget. Och om de finns så har de jävligt svårt att komma till tals. Varför då?
