Ondskans mekanismer.
"Det som hänt i Amstetten kallas nu i flera internationella medier för "typiskt österrikiskt" - bakom den gemytliga, småborgerliga idyllen där ingen ser eller hör något kan skräckfigurer som Josef Fritzl eller Natascha Kampuschs kidnappare Wolfgang Priklopil härja fritt." (ur DN 080503)
Detta känns bekant! Vi visste ingenting sa många när nazitidens utrotningsläger öppnades. Vi visste ingenting sa många svenskar när det avslöjades att hjälpsökande judar avvisades vid svenska gränsen under 2:dra världskriget. Vi visste ingenting alltså kunde vi inte handla! Varför säger människor så? Är det inte ett sätt att avsvära sig ansvar? Fredas vårt samvete då? Nej jag kan inte hålla med om det.
Vårt ansvar ligger i att våga se och försöka handla därefter. Att lära oss att känna igen tecknen på att ett barn far illa och våga visa det är att bry oss och att ta ansvar. Att se och bry oss inte bara om de närmaste utan om alla barn i vår närhet ,på gatan, på fritids, i skolan, är allas vårt ansvar. Att i tid se och också ingripa är vår skyldighet och kanske det enda sättet att undvika att slagna barn slår i framtiden.
Jag vägrar att tro att ondskan finns inom oss. Vi är inte födda onda. Ett litet barn vet inte vad som är ondska förrän barnet utsätts för den som utövar ondska. Slagen gul och blå, dag ut och dag in eller utsatt för upprepade övergrepp och förnedring där ingen ser eller gör något, kan skapa känslokalla avstängda nya ondskefyllda monster.
I "Ondskans mekanismer", "Den svarta pedagogiken" redogör Alice Miller (fil dr i filosofi, psykologi och sociologi, psykoanalytiker och forskare ) för detta på ett trovärdigt sätt.
Hon menar att barnmisshandel är grunden för destruktivitet och självdestruktivitet och att vi som finns runt omkring ett barn som far illa därför har ett stort ansvar. Att synliggöra det barnet kan göra underverk och förhindra destruktiva, onda handlingar.
Därmed inte sagt att ett barn ,som farit illa och som i vuxen ålder blir ett verktyg för ondskan genom att projiocera sin svaghet på ett lämpligt offer och sedan skada den personen, är fri från ansvar. Vi är alltid ansvariga för våra handlingar.
Läs även andra bloggares åsikter om Amstetten, ondska, Alice Miller
Detta känns bekant! Vi visste ingenting sa många när nazitidens utrotningsläger öppnades. Vi visste ingenting sa många svenskar när det avslöjades att hjälpsökande judar avvisades vid svenska gränsen under 2:dra världskriget. Vi visste ingenting alltså kunde vi inte handla! Varför säger människor så? Är det inte ett sätt att avsvära sig ansvar? Fredas vårt samvete då? Nej jag kan inte hålla med om det.
Vårt ansvar ligger i att våga se och försöka handla därefter. Att lära oss att känna igen tecknen på att ett barn far illa och våga visa det är att bry oss och att ta ansvar. Att se och bry oss inte bara om de närmaste utan om alla barn i vår närhet ,på gatan, på fritids, i skolan, är allas vårt ansvar. Att i tid se och också ingripa är vår skyldighet och kanske det enda sättet att undvika att slagna barn slår i framtiden.
Jag vägrar att tro att ondskan finns inom oss. Vi är inte födda onda. Ett litet barn vet inte vad som är ondska förrän barnet utsätts för den som utövar ondska. Slagen gul och blå, dag ut och dag in eller utsatt för upprepade övergrepp och förnedring där ingen ser eller gör något, kan skapa känslokalla avstängda nya ondskefyllda monster.
I "Ondskans mekanismer", "Den svarta pedagogiken" redogör Alice Miller (fil dr i filosofi, psykologi och sociologi, psykoanalytiker och forskare ) för detta på ett trovärdigt sätt.
Hon menar att barnmisshandel är grunden för destruktivitet och självdestruktivitet och att vi som finns runt omkring ett barn som far illa därför har ett stort ansvar. Att synliggöra det barnet kan göra underverk och förhindra destruktiva, onda handlingar.
Därmed inte sagt att ett barn ,som farit illa och som i vuxen ålder blir ett verktyg för ondskan genom att projiocera sin svaghet på ett lämpligt offer och sedan skada den personen, är fri från ansvar. Vi är alltid ansvariga för våra handlingar.
Läs även andra bloggares åsikter om Amstetten, ondska, Alice Miller
Kommentarer
Postat av: Betsy
Självklart föds ingen ond eller god. Utsätts barn för alltför mycket ondska kan resultatet bli att de identifierar sig med sin angripare och blir likadan. Har alla en fri vilja? Alice Miller talar om upprepningstvång.
Postat av:
Vi är inte födda onda. Vi är födda fallna. Det är skillnad.
Postat av: Kicki
Födda fallna? Uppfattningen om arvssynden är religiös vidskepelse.
Trackback
