Dags att fokusera på skolans centrala uppdrag.

Furiren till  manskapet "Om kartan inte stämmer med terrängen ,då gäller kartan ". Ett gammalt skämt som fått sin överman i verkligheten. Utbildningsminister Jan Björklund har använt datamaterial för att anpassa verkligheten till sina egna teser. 
Detta är ytterst beklagligt . Utbildningsministern förtjänar inte vår rerspekt som ledarsidan i SVD vill göra gällande. (SVD).
Resultatet av Björklunds agerande blir en snedvriden och populistisk slagordsdebatt om skolan.

-"Statsministern bör be Jan Björklund att upphöra med sin högröstade och onyanserade skolpolitik baserad på tro. En rad undersökningar visar att Sveriges utbildningssystem och skolor ligger bättre till än vad skolministern gjort gällande offentligt, skriver skolutvecklingsforskarna Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm." (SVD)

 Skolan som ska var en spjutspets in i framtiden och främja både ekonomisk och social utveckling förjänar bättre. Ska skolan utvecklas positivt behövs en saklig granskning på vetenskaplig grund och en fortlöpande diskussion om kunskapssyn, lärande,  pedagogik och didaktik. En skola som engagerar och stimulerar lärandet ger eleverna rätt skor för framtiden. Det är den diskussionen som måste lyftas fram i ljuset. En diskussion som de facto ständigt pågår bland lärare  i arbetslagen ute på skolorna. Det är tiden med eleverna , undervisningen och handledningen lärarna ska ges möjlighet att fokusera på.  Det är ett känt faktum att lärarnas arbetsmiljö genomgått klara försämringar ända sedan kommunaliseringen. Lönerna har halkat efter motsvarande yrkesgrupper samtidigt som uppdragen blivit fler och fler. Nya lärare dignar under arbetsbördan och söker sig andra yrkeskarriärer. En ny tid kräver naturligtvis förändringar av lärarrollen men inte till den grad att huvuduppdraget trängs undan. För skolans framtid är det är dags att fokusera på skolans centrala uppdrag!

För att kunna vidta åtgärder mot de problem som finns i skolan måste debatten nyanseras och utgå från en faktisk verklighet. Skolan behöver resurser, arbetsro och en fokusering på det centrala läraruppdraget, elevernas lärande.

/Gymnasielärare på en skola som fungerar bra. En skola som i SKOP-enkäter visar att eleverna både har arbetsro och når bra resultat.  En skola som naturligtvis inte är fri från problem .  En skola som också rymmer elever som "faller igenom" som saknar motivation och inte klarar ut sina studier.

AB
Tidigare inlägg - Svensk skola bättre än vad Björklund låtit påskina, Björlund tycks tänja på sanningen igen,  Att vara eller inte vara lärare
Bloggat- Svensson , Alliansfritt Sverige
Pingat på Intressant.se
 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Specialpedagog

"Om man inte tycker att det svenska utbildningssystemet har problem med kvalitet och kunskapsresultat måste man ha tillbringat de senaste åren med huvudet i sanden. Elever, lärare och föräldrar har lämnats fullständigt i sticket av den gamla skolpolitiken". SvD 30 aug 2008



Skolan behöver inte arbetsro, men lärare som är kritiska till skolutvecklingen. Att blunda för elevernas problem går inte. Vi har många elever som inte får den hjälp de borde få. Genom bättre lärarutbildning kan mycket bli bättre, men inte det är inte för fler vuxna eller mer datorer som löser problemen. Ordningen och oron i skolan kan inte lösas med enbart mer resurser.

Efter Göran Perssons kommunalisering och privatisering av utbildningssystemet har många kommunala skolor ekonomiska problem. Att kritisera Björklund är för enkelt. Ansvaret bör läggas på många fler politiker.

2008-08-30 @ 16:48:30
Postat av: Annarkia

Orsakerna till de problem som de facto finns i dagens skola måste analyseras. Att överdriva eller feltolka verkligheten tjänar endast dolda syften.

Problemen är komplexa och har sin grund både inom skolans värld och i samhället.

2008-08-30 @ 18:32:46
URL: http://annarkia.blogg.se/
Postat av: patrick

systemfel i skolväsendet.

gymnasiereformen på 90 talet

linjeprogrammen gjorde att utbildningen blev strukturerad matte/fysik/kemi kunskaperna kom handihand och man fick sammanhang och förståelse för när var och hur man nyttjade kunskaperna.

nu läser man matten i ett block sedan skall man KANSKE läsa fysik i ett seperat block ett år senare, detta ger ingen kontinuitet..

lägg till att 15 åringar skall lägga upp sin egen studieplan som påverkar hela deras framtida liv , när dom inte ens knappt kan klä på sig.låter vi 15 åringar köra bil , MC eller supa (lagligt)

2008-08-31 @ 00:42:19
Postat av: annarkia

Patrick,

Det låter inte bra.

Ma/fy/ke är karaktärsämnen på det naturvetenskapliga programmet.

På min skola läser eleverna de ämnena så här:

Årskurs 1 - Ma A, B, Ke A och fy A (under VT)

Årskurs 2 - Ma C, ke B, fy B

Årskurs 3 - Matematik D plus valbar kurs i Ma E, fy B . Beroednde på inriktning ke C.

Studieplanen är fastställd för alla karaktärs- och kärnämnen. Det individuellt valet omfattande 2-300 poäng plus två valbara kurser påverkar eleverna själva. Många väljer påbyggnadskurser i matematik som ex matematik diskret.

Matte och fysik stuga finns för elever som vill ha extra hjälp två timmar i veckan då alla fy- och ma-lärare är på plats. Därutöver skrivs åtgärdsprogram och ges stöd åt elever som har svårt att hänga med i ma, fy, ke mfl ämnen.

/annarkia

2008-08-31 @ 10:58:46
URL: http://annarkia.blogg.se/
Postat av: Andreas

Skolan måste ses i ett samhälleligt perspektiv. Migrationen, språksvårigheter, ökade klassklyftor är några orsaker som påverkar kunskapsresultaten i skolan. Att sedan skolans resurser krymt gör inte resultaten bättre.

2008-08-31 @ 15:20:03
Postat av: Göran Wassenius

Omkr. 1990 hade det skett en dramatisk försämring av studieresultat. Universitet o högskolor klagade över studenters otillräckliga förkunskaper. På Scherp/Ekholms lärarutbildning hade blivande SVENSK-lärare problem med svenskan och krävde "kortkurser i stavning". Ansvariga för den förda skolpolitiken (och dit hör universitetens pedagoger) har hela tiden förnekat vad som hänt o t.o.m. medverkat i mörkläggning.

Det som diskuteras nu är egentligen petitesser jämfört med 1990. Björklund må ha överdrivit men problemen får inte döljas!

2008-08-31 @ 18:52:17
URL: http://sisyfosarbetar.blogspot.com
Postat av: Christina

En upplysning som är intressant med anledning av Göran Wassenius kommentar. Mats Ekholm knöts till Karlstads universitet först 1999.

2008-08-31 @ 23:21:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback